Svenska Novatron kan ha löst framtidens globala energi – så ska de förverkliga drömmen om fusion

Personerna bakom Novatron: Peter Roos, vd, Jan Jäderberg, uppfinnare och CTO samt Erik Odén, styrelseordförande och serieentreprenör.

Fusion har länge setts som svaret på framtidens globala energiförsörjning. Men ingen har kunnat lösa det i praktiken. Tills nu. Novatron Group, med svensk forskning i grunden säger sig ha tekniken på plats för att göra fusionsenergi till verklighet: ”Effekterna av det vi håller på att åstadkomma är svåra att helt ta in”, säger vd Peter Roos.

December 2022. Kylan har slagit till och var energifrågan inte högt upp på listan innan, är den det nu.

Samtidigt i KTH:s lokaler pågår något som kan vara svaret på vad som egentligen är det som ska rädda oss.

Svenska Novatron Group säger sig ha knäckt koden till det som – av många – pekats ut som en stor del av ”framtidens energi”: Fusionskraft.

– Det här är något som har känts futuristiskt och långt bort, och det har det ju också varit. Tills nu, säger Peter Roos, vd i bolaget som formellt grundades 2019, men som precis har presenterat sig brett via ett samarbete med just KTH och EU-organet EIT InnoEnergy.

Novatron säger sig ha lösningen

Fusion är kort förklarat den process som sker i solen och andra stjärnor. Atomer slås ihop under extrem hetta, vilket avger stora mängder energi.

I över 70 år har forskningen försökt kopiera detta fenomen i mänsklig regi, och sedan ett antal år tillbaka har det till stora delar varit teknisk möjligt. Det går bland annat att värma upp olika väteisotoper till hiskeliga 150 miljoner grader Celsius för att skapa fusion. Men grundproblemet har länge varit att – under tillräckligt lång tid – hantera det högenergiplasma som skapas i processen.

Och det är just det som Novatron nu säger sig ha löst.

Bakgrunden är forskningsresultat från ingenjören Jan Jäderberg som uppfunnit en helt ny teknik för att kontrollera fusionsplasman. Efter att ha introducerats till Erik Odén, serieentreprenör inom deeptech, drogs en kommersialisering i gång.

Till en början möttes bolaget med skepsis. Men efter att Kenneth Fowler, amerikansk professor emeritus vid Princeton University och UC Berkeley, gick ut och förordade lösningen som den felande länken i fusionskraft, vände allt.

– Det blev lite grann som en välsignelse av påven. Plötsligt insåg etablerade vetenskapsmän att det här var värt att titta närmare på och engagera sig i, säger Peter Roos.

Fusion som mångbiljon-marknad

Enligt analyser från Bloomberg är en potentiell global fusionsmarknad värd 50 biljoner amerikanska dollar och en fungerande fusionskraft skulle kunna ersätta tusentals kol- och kärnkraftverk.

I Frankrike finns det globala forskningsprojekt kring fusion, ITER, som beräknat att en möjlig kommersiell lösning skulle kunna stå för 42 procent av det globala energibehovet år 2100. Siffran baseras på scenariot att ITER:s teknologi skulle ha blivit kommersiellt tillgänglig från 2050.

Med alternativ teknologi tillgänglig tidigare kan andelen fusionsenergi vara ännu högre, enligt Peter Roos.

– Det här kommer att kunna lösa två stora utmaningar globalt: Vi kommer att kunna möta framtidens växande energibehov och vi kommer kunna ta bort en stor del av vår klimatpåverkan. Om det visar sig att vår teknik stämmer så kommer det ske mycket tidigare än 2050 och till en betydligt lägre kostnad.

Att visa resultat är det Novatron nu ska göra i samarbetet med KTH. I ett laboratorium ska tekniken för att kontrollerat innesluta plasma, först valideras. På sikt, kanske redan under 2030-talet, ska den sedan skalas upp till världens första fungerande fusionskraftverk.

Novtrons plan för uppskalning av sina fusionskraftverk. Grafik: Novatron.

Hamnar under samma stränga lagar

Men det finns hinder på vägen. Till en början monetärt och – i dessa tider – utmaningar med leverans av specialiserade komponenter. Men även politiskt och juridiskt.

Fusion hamnar nämligen under samma stränga lagar och förordningar som till exempel kärnkraft.

Ett fusionskraftverk både skapar och konsumerar ämnet tritium, som visserligen är en radioaktiv väteisotop. Men det sker i ett slutet system och i små mängder. Vidare blir det centrala vakuumkärlet som innesluter plasmat med tiden svagt radioaktivt och måste hanteras under cirka 100 år innan det är helt ofarligt, alltså långt ifrån de 750 000 år som traditionell kärnkraftsavfall måste slutförvaras.

– Politiken måste komma upp på banan redan nu. Det här är inte något futuristiskt. Det händer här och nu och är det inte vi som löser det här så kommer det vara någon annan, säger Peter Roos.

Han hänvisar till exempel till USA där politiken är med på tåget och fusionsfrågan är högt prioriterad. Dagarna efter att Novatron lanserat sitt samarbete med KTH, rapporterade forskare vid Lawrence Livemore National Laboratory – tillsammans med USA:s energiminister – att de gjort stora genombrott för fusionskraften.

“Sverige och EU långt efter”

Något som ger en bild av hur olika området prioriteras i världen.

– Sverige och resten av EU ligger långt efter när det gäller att lyfta upp fusionsenergi högt upp på den politiska agendan. Man har satsat stort på det gemensamma, internationella projektet ITER i Frankrike men har i praktiken inte tagit några egna initiativ till att förbereda länderna för en ny, ren och i praktiken obegränsad tillgång till en bränsleförsedd energikälla som fusion.  

Hur ser er affärsplan egentligen ut?

– En av de första sakerna som skrevs i affärsplanen är att vi ska rädda världen. Allt annat är ett ramverk för att åstadkomma just det. Ja, det är pretentiöst men få saker har en större potential i att förbättra situationen för mänskligheten än just fusionskraft. Om det är så att vi behöver bygga ett bolag, skydda med patent, ta in kapital och hitta affärsmodeller för att bygga upp en ny industri som tillgängliggör fusionskraft. Ja, då kommer vi se till att det finns. Men vi kommer behöva hjälp och stöd från många håll.

– Allt från akademiska partners som de vi redan har i KTH och flera lärosäten i USA. Men vi ser också ett behov av kapital från partners som också kan bidra med kunskap, samt förstås samarbete med viktiga beslutsfattare inom energiområdet, både nationellt och internationellt. Nu är det här en energikälla som man måste bereda väg för på olika sätt med lagstiftning och policys.

Hur känns det att stå inför något sådant här stort?

– Kul och inspirerande. Det var en i teamet som sa att det känns som att allt man har gjort i arbetslivet innan detta har varit en övning till det som vi gör nu, och jag håller med. De möjliga effekterna av det som vi håller på att åstadkomma är svåra att helt ta in, men hoppet och möjligheterna som vi känner ger en enorm drivkraft.

Johannes Lundberg
johannes@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.