Krönika: Kompetensbristen kan sänka tekniksektorn – men det finns glimtar av ljus

“Beslutsfattande chefer med personalansvar i teknikbranschen måste tänka om och tänka nytt, annars kommer kompetensbristens konsekvenser förvärras”, det skriver Hesam Kangarlou, affärsområdeschef Teknik på Academic Work, i en krönika.

Detta är en kommenterande text. Åsikter och analyser är skribenternas egna.

Den svenska tekniksektorn är framgångsrik. Den har positionerat sig som Sveriges nya basindustri och har även gått om Storbritannien som den högst värderade tekniksektorn i Europa. En av orsakerna bakom framgångarna är att vi, som nation, har varit duktiga på att uppfinna nya teknologier och samtidigt lyckats bibehålla vårt ledarskap genom internationellt välrenommerade industribolag.

Ytterligare en viktig anledning är den entreprenörsanda som stimulerat fram högteknologiska innovationer. Men framgångarna kan inte tas för givna.

Omställning med teknologi som utgångspunkt

Det har nog inte undgått någon att vi är i en tid av omställning med teknologi som utgångspunkt. Den avser främst digitalisering, automatisering och elektrifiering där hållbarhet står i centrum.

Omställningsresorna har vid upprepande tillfällen utmanats av yttre omständigheter. Vi har bland annat bevittnat politiska maktskiften, global pandemi, komponentbrist, krigsföring, energikris och inflation. Dessa utmaningar har försett oss med både farthinder och katalysatorer för att genomföra omställningar.

Men det allra största hotet för våra omställningar stavas kompetensbrist – människorna som ska ta oss dit. De viktiga frågorna som vi behöver reflektera över är; hur påverkas näringslivet av kompetensbristen och hur kan vi få bukt på problematiken genom konkreta åtgärder?

Lokalisering och automatisering minskar vår sårbarhet

Den sårbarhet som samhället har visat på senare år har bidragit till att näringsliv och politiker ser omställning, inom olika områden, som en central fråga. Ett exempel är vår elektrifieringsresa som bromsas av exempelvis bristande kapacitet till utbyggnad av laddinfrastruktur såväl som utbyggnaden av vårt elnät. 

Ett annat exempel är när vi under pandemin fick uppleva att vår produktion stod still, på grund av att personal inte kunde ta sig till jobbet samtidigt som vi förlitade oss på komponenter från en annan kontinent.

Två åtgärder för att komma runt denna sårbarhet, och som vi nu vidtar, är lokalisering och automatisering.

Teknikföretagen har insett att lokalt ägarskap av hela tillverkningskedjan och en högre automationsgrad stärker produktionskapaciteten och minimerar beroendet av arbetskraft. Det övertrumfar fördelarna med att ha låga personalkostnader utomlands. Dessa förändringar ökar dock behovet av kompetens på hemmaplan.

Kompetensbristen bromsar vår omställning

Kompetensbristen inom tekniksektorn är alarmerande. För många är det förhoppningsvis inte en nyhet, men det tål att upprepas.

Ingenjörer är den mest efterfrågade yrkesgruppen i Sverige men råkar samtidigt vara en yrkesgrupp som det råder stor brist på. Ingenjörer som yrkeskategori har just nu rekordlåg arbetslöshet med ett snitt runt 1% över året hittills.

Det innebär att nästan alla ingenjörer, som företagen efterfrågar i dag, redan har ett jobb. Samtidigt har de nyexaminerade fler jobb än någonsin att välja mellan, vilket tydligt indikerar att makten ligger hos arbetstagaren – inte arbetsgivaren.

Dags att tänka om och tänka nytt

I detta landskap kan inte svensk tekniksektor ställa om i den takt som behövs för att upprätthålla sin konkurrenskraft och ledande position. Vi hindras från att ta del av den industriella revolutionen kopplad till Internet of Things (Industri 4.0) som just nu pågår, såväl som elektrifieringen som är nödvändig för att nå våra globala hållbarhetsmål. 

Beslutsfattande chefer med personalansvar behöver tänka om och tänka nytt, eftersom alla sitter i samma båt och mer eller mindre konkurrerar om samma kompetens.

Det är högst troligt att kompetensbristen och dess konsekvenser förvärras ytterligare om vi inte gemensamt utmanar dagens metoder.

Det finns dock glimtar av ljus som kommer till räddning för dem som tror på att det går att se på utmaningar med optimism genom att våga välja nya vägar för sin kompetensförsörjning. Nu har tiden kommit till att på allvar skala upp vår vilja och kapacitet till att återskapa kompetens i stället för att leta där den är slut.

Hållbar kompetensförsörjning har aldrig varit så relevant som nu.

Hesam Kangarlou, affärsområdeschef Teknik, Academic Work