De gör energi av avloppsslam med 100-årig Nobelpris-teknik: ”Kundintresset kommer hålla oss sysselsatta i många år framöver”

Svenska cleantech-bolaget C-Green omvandlar slam från reningsverk och industrier till en torr kolrik produkt kallad hydrokol. Efter att deras första fullskaliga demo-anläggning, i samarbete med Stora Enso, gått in i industrialiseringsfas blickar bolaget nu mot nya mål: ”Nu ska vi trycka på play-knappen på allvar”, säger vd:n Michael Sjöberg.

Vad händer egentligen med allt blött avfall från reningsverk, massa- och pappersbruk samt andra industrier där vatten renas?

Årligen produceras 7,5 miljarder ton blött slam från avlopp och industrin globalt. I dagsläget saknas hållbara processer för att ta hand om allt slam. På vissa håll i världen läggs det på backen där det förmultnar och avger metangas, något som är värre för klimatet än till exempel koldioxid. På andra håll, som i Tyskland, eldas slammet upp. Vilket kan vara mycket energikrävande.

C-Green har utvecklat en egen process för att minska slamvolymen och omvandla det till energi. Tekniken är baserad på så kallad hydrotermisk karbonisering, HTC. En teknik som funnits i omkring 100 år, är Nobelprisbelönad och som enkelt förklarat påskyndar naturens sätt att omvandla organismer till kol.

– Men HTC har inte blivit kommersiell förrän nu när vi plockat ihop flera tekniker som vi patenterat, säger Michael Sjöberg, vd på C-Green.

Goda resultat hos Stora Enso

Cleantech-bolaget bygger sina egna anläggningar, kallade OxyPower HTC, som kan anslutas till reningsverk eller industrier. Produkten som kommer ut från processen kallas hydrokol och kan användas som biobränsle eller jordförbättringsmedel. Processen underlättar även återvinningen av kväve och fosfor.

Sedan 2019 har C-Green haft en fullskalig demonstrationsanläggning i gång hos industrijätten Stora Enso i Finland, något som visat goda resultat och förutsättningar framåt. Inom de närmsta 18 månaderna kommer bolaget sätta upp två nya anläggningar i Sverige tillsammans med Ragn-Sells och en annan stor aktör inom avfallshantering.

– Jag skulle säga att vi står med ena foten i startup nu och den andra i scaleup. Stora Enso har varit nöjda med resultaten så här långt och efter att vi fått i gång våra två nya anläggningar i Sverige kommer vi kunna ta ytterligare steg, säger Michael Sjöberg.

C-Green grundades 2015 av serieentreprenören Erik Odén som har över fem techbolag i ryggen och som verkade som vd i bolaget fram till 2021, då Michael Sjöberg togs in. Erik Odén är numer styrelseordförande och alltjämt en av de största ägarna i bolaget.

Stort intresse globalt

Fokuset framåt är tydligt: Ta vara på det stora intresset som finns för att lösa världens slamproblem.

– Kundintresset kommer att hålla oss sysselsatta i många år framöver. Men sälj- och leveransprocesserna är cirka 3–4 år långa och därför behöver vi fokusera på flera marknader globalt redan nu. Planen är att från 2024 trycka på play-knappen på allvar då vi ska ha en fabrik klar i Centraleuropa där vi kan tillverka våra anläggningar, säger Michael Sjöberg.

Intressanta marknader är industriländer med stora befolkningar, till exempel i Sydeuropa. Men kanske framför allt USA, som ligger flera år efter när det kommer till gröna industriprocesser och som just nu står inför beslutet om hur hanteringen av slam ska gå till.

Hittills har C-Green rest cirka 250 miljoner kronor i investerat kapital och siktar på att ta in ytterligare 220 miljoner inom de kommande månaderna. Annars är den stora utmaningen den samma som för många andra tillväxtbolag: kompetensförsörjning.

– Vi hittar inte den kompetens vi behöver enbart i Sverige och har just nu 30 personer med 12 olika modersmål i bolaget. Men vi märker att intresset är stort för att jobba för ”gröna bolag” och jag upplever att Sverige är ett bra land att utgå ifrån, säger Michael Sjöberg.

Vilka är de stora trenderna annars inom cleantech?

– Jag ser egentligen två spår. Till att börja med måste vi inse att det är en massa olika teknologier som kommer att lösa utmaningarna med klimatet. Och det är teknologier som måste flyga ekonomiskt också. Sedan är det jätteviktigt att regler och förordningar går i rätt riktning för att underlätta för dessa nya teknologier. Något som det gör, men det kan alltid gå fortare.