Deras ”omvända mentorskap” blev viralt: ”Lever kvar i en äldre bild av erfarenhet”

Lisa Hartikainen, 31, är mentor till 30 år äldre Tony McCarrick. Ett inlägg på Linkedin om det så kallade ”omvända mentorskapet” har setts av närmare 50 000 och reaktionerna har strömmat in: ”Jag blev förvånad över att folk upplever det som så ovanligt”, säger Lisa Hartikainen som nu vill uppdatera begreppet.

”Vill du bli min mentor?” Det var frågan som startade ett år av kunskapsutbyte, diskussion och vänskap över generationsgränserna. Tony McCarrick, 61, är digitaliseringsstrategen med mer än 25 års erfarenhet av digitalisering, främst inom offentlig sektor. Han tror stenhårt på det livslånga lärandet och hade länge känt att han ville ha en mentor. Någon som verkligen utmanade honom.

Via initiativet GoTech, som handlar om att demokratisera teknik hittade han Lisa Hartikainen, 31-åringen som gjort raketkarriär på HR-sidan inom tech och som brinner för frågor kopplade till framtidens arbetsmarknad.

Ett samtal ledde till ett möte. Och sen var allt i rullning.

– Det första jag slogs av var att vi fann en stark tillit, vilket är grunden till alla goda samtal. Det andra var att jag upplevde Lisa som otroligt stark. Jag kan utmana henne och hon utmanar tillbaka. Jag behöver folk som ifrågasätter mig, säger Tony.

Under ett år har de träffats på fredagsmorgnar en gång i månaden, ofta på café. Agendan är förberedd och kopplad till frågor som digitalisering, innovation och utmaningar i fältet, men samtalen bubblar ofta ut i bredare ämnen än så.

– Vi är noga med att ”checka in” och sedan ”checka ut” där vi tar en stund och pratar om allt möjligt. Mötena är 1,5 timme, men tiden brukar gå väldigt fort, säger Lisa.

Mentorskapet blev viralt

I ett inlägg på Linkedin tidigare i år beskriver hon sitt mentorskap till Tony och tackar för att han ställde den där enkla frågan, ett år tidigare. Inlägget blev snabbt uppmärksammat med över 500 reaktioner och en räckvidd på närmare 50 000 personer. Något som överraskade.

– Jag tänkte att det här var något som var mycket vanligare och det blev verkligen större reaktioner än vad jag trodde, vilket såklart är jättekul. Kan vi inspirera någon att tänka så här eller pröva på detta så har vi gjort det bra, säger Lisa.

– När man får så där mycket kickback har man verkligen träffat en nerv, fliker Tony in.

“Fått frågan: ‘Vad ska du lära honom'”

Just mentorskapet är något som ökat i popularitet de senaste åren. Företeelsen har länge varit standard i det nordamerikanska näringslivet och modellen är oftast uppbyggd kring att en ”senior” person inom ett yrke lär upp och stöttar en ”junior” dito. Strukturer som Tony och Lisa nu utmanar.

– Jag har fått frågan: ”Vad ska du lära honom liksom?” och det är ju så att det finns någon typ av hierarki i begreppet ”mentorskap”, något som är problematiskt i sig. Men jag har fått ett helt annat perspektiv. Även om jag är mentor för Tony så är det lika lärorikt och betydande för mig. Jag ser på mentorskapet som något som är till för att bredda sig själv och hur man ser på saker. Något som är extremt viktigt att få in i sitt liv.

Hur får man fler att pröva på ”omvänt mentorskap” då?

– Jag tror mycket på att visa på exempel. Men som det är just nu är det någonstans den seniora personer som behöver komma till den juniora för att det ska ske. Men jag känner många som Tony som aldrig skulle ta en yngre mentor. Vi lever kvar i en äldre bild av erfarenhet, säger Lisa.

“Prestige är utvecklingens fiende nummer ett”

Tony håller med och ser på liknande strukturer och hierarkier som förödande för oss som samhälle. Det finns för mycket prestige hos den äldre generationen.

– Det tror jag definitivt. Prestige är utvecklingens fiende nummer ett. I ett samhälle med stora förändringar har vi inte tid med sånt. Men många har svårt med det.

Skulle inte detta kunna innebära ytterligare problem med en redan omtalad åldersdiskriminering på arbetsmarknaden?

– Man kan också tänka tvärt om. Jag tror att jag blivit mer attraktiv på arbetsplatsen efter det här. Vem vill anställa någon som skryter om hur många år de jobbat med det ena och det andra? Jag har en framstående egenskap som är bra: Jag vet att jag INTE vet, säger Tony.

Letar uppdatering av begreppet

De båda gillar egentligen inte begreppet ”omvänt mentorskap”, men har ännu inte kommit fram till en bättre formulering.

– Det finns som sagt lite för mycket betydelse i ordet ”mentorskap”, och jag kan tycka att det blir lite bajsnödigt att säga omvänt mentorskap, säger Lisa innan Tony hakar på:

– Hela begreppet borde uppdateras. Det handlar liksom inte heller om att en yngre ska lära en äldre om teknik. Det är ett gemensamt lärande.

Framåt är planen att ta ett halvår i taget och därefter utvärdera samarbetet. Men ännu finns inga tecken på att duon tröttnat på varandra, även om diskussionerna ibland blir hårda.

– Det kan verkligen vara obekvämt och jobbigt i våra samtal, och rent fysiologiskt vill våra hjärnor inte utsätta oss för detta. Men för mig är det i sig en sporre till att fortsätta. Tonys inställning till det livslånga lärandet är fantastiskt. Att man aldrig kan sluta lära sig nytt. Det gör att vem som helst håller sig relevant, konstaterar Lisa innan hon lämnar över sista ordet till sin adept.

– Det är ett otroligt viktigt budskap: Att inte vända om när det gör ont.