Nya skatteregler för personaloptioner: “Välkommet, men fler förenklingar önskvärda”

Vid årsskiftet trädde nya regler avseende personaloptioner i kraft. De nya reglerna, som utvidgar tillämpningsområdet till att omfatta något större bolag, medför att tilldelning av aktier kan ske via teckningsoptioner samt medför att optionerna kan tilldelas även styrelseledamöter. Förändringarna är välkomna, skriver advokat Linnea Back som arbetar med skattefrågor på Baker McKenzie.

Redan år 2018 introducerade Sverige en förmånlig skattehantering av aktieoptioner för anställda i små och nystartade företag, så kallade kvalificerade personaloptioner, KPO. Reglerna möjliggör att optioner efter intjänandeperioden kan utnyttjas för byte till aktier utan att det utlöser tjänstebeskattning och arbetsgivaravgifter. I stället beskattas aktiens marknadsvärde som kapitalinkomst vid en framtida avyttring av aktien. Det är dessa regler som har uppdaterats 1 januari 2022.

Utvidgat tillämpningsområde

Reglerna kan från och med nu tillämpas av företag med upp till 150 anställda och med en nettoomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 280 miljoner kronor, jämfört med tidigare då maxantal anställda fick uppgå till 50 personer och nettoomsättning eller balansomslutning inte fick överstiga 80 miljoner kronor.

Verksamheten får, i likhet med tidigare, inte ha bedrivits under en längre period än 10 år och företaget får inte heller vara noterat på en reglerad marknad inom eller utanför EES, vilket även fortfarande begränsar tillämpligheten. I detta sammanhang är det viktigt att notera att reglerna inte gäller för varje enskilt företag utan per koncern.

De höjda trösklarna kan dock innebära att reglerna kan komma att tillämpas för noterade företag, under förutsättning att de inte är noterade på en reglerad marknad.

Leverans via teckningsoptioner

Reglerna har tidigare visat sig vara svårtillämpade bland annat till följd av osäkerheten kring bolagets åtagande att leverera aktier. Detta har, i enlighet med en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen, lösts genom att aktier får tilldelas via teckningsoptioner som har emitterats till arbetsgivaren när avtal om KPO ingås, och sedan används som så kallade ”leveransoptioner”.

Denna möjlighet har från och med 1 januari 2022 implementerats i lag, vilket är en positiv förändring.

Styrelseledamöter omfattas

Från och med 1 januari 2022 tillåter Sverige också att KPO utfärdas till styrelseledamöter. Detta är en välkommen och värdefull förändring då Sverige behöver attrahera och behålla kompetenta styrelser, inte minst för mindre och nystartade företag som omfattas av reglerna. Med tanke på att skatt på löneinkomst beskattas väsentligt hårdare än kapitalinkomst i Sverige har det funnits svårigheter att attrahera kompetenta styrelser.

Företagens investeringar går i första hand till uppbyggnad av verksamheten, vilket har lämnat ett förhållandevis litet utrymme för löner och styrelsearvoden. Till följd av detta har styrelseledamöter i svenska nystartade företag i hög grad fått acceptera ersättning i form av framtida och potentiella intäkter från värdepapper. Möjligheten att inkludera styrelseledamöter vid avtal om KPO underlättar hanteringen och likställer, i viss mån, styrelseledamöter med företagens anställda.

Otydligheten kan vara diskriminerande

För att kvalificera sig för KPO krävs en minimiersättning från företaget. En styrelseledamot ska under intjänandeperioden, det vill säga under perioden mellan tillhandahållandet av KPO och det datum då KPO löses in till aktier, ha erhållit styrelsearvode som inte är lägre än 1,5 inkomstbasbelopp, vilket är omkring 100 000 kronor. Detta är i linje med kravet på en anställd, även om minimiersättningen för en anställd är 13 inkomstbasbelopp, det vill säga cirka 920 000 kr.

En innehavare av KPO som har tillträtt uppdrag både som styrelseledamot och som anställd anses som anställd i detta avseende. Men, svårigheterna börjar när företaget har rekryterat en styrelseledamot som de senare, under intjänandeperioden, beslutar att anställa. Det framgår inte av reglerna om det är tillåtet att tillämpa den högre miniminivån på den del av intjänandeperioden då individen faktiskt är anställd eller inte.

Det står klart att miniminivån för en anställd är tillämplig om en individ har dubbla uppdrag. Men att tillämpa den högre miniminivån för en anställd på någon som byter position från styrelseledamot till anställd under intjänandeperioden skulle kräva betydande löneutbetalningar under anställningsperioden för att täcka en förmodad lägre ersättning som styrelseledamot. Denna otydlighet kan vara diskriminerande och är inte till förmån för ett växande företag, reglernas främsta målgrupp, som väljer att anställa en tidigare styrelseledamot som redan har tilldelats KPO.

Även om de ändringar som har implementerats från och med 1 januari 2022 är fördelaktiga och ökar reglernas tillämplighet på ett positivt sätt, är reglerna fortfarande komplexa. Ytterligare förenklingar vore önskvärda och skulle gagna företagen.

Linnea Back, advokat och specialist på skattefrågor, Baker McKenzie.