Techarena 202520 februari Strawberry Arena, SwedenHomeEventsOm Techarenan

Riskvilligt kapital, samsyn på data och förändrade affärsmodeller

Per Långsved Nordea, Karin Ebbinghaus Elonroad, Ingemar Jansson Knowit och Erik Gutwasser Mastercard

– Om vi ska lyckes göra den gröna omställningen så fort som vi behöver göra så behövs mer riskvilligt kapital”. Det säger Karin Ebbinghaus, vd Elonroad. Vilka investeringar kommer kunna påverka mot en hållbar framtid? Hur ser de nya affärsmodellerna ut som blir nödvändiga i klimatomställningen? Och är digital infrastruktur vår nyckel till att nå klimatmålen? 

Exponential Roadmap Initiative samlar världsledande aktörer som har åtagit sig att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5-grader. Det omfattar teknikinnovatörer, forskare, företag och civilsamhälle som driver insatser som kan bidra till exponentiella klimatåtgärder. Ett av många bolag som har anslutit sig till detta initiativ är Knowit.

­– Inititivet delas upp i fyra pelare var av en pelare är hur vi ska kunna minska våra och värdekedjans utsläpp. Som konsultbolag har vi ju nästan inga utsläpp utan det som blir intressant är att initiativet ställer krav på oss att undersöka hur vi kan integrera klimatet i vår i affärsmodell. Så vi behöver titta på hur vi faktiskt kan hjälpa våra kunder att göra de här samhällsutmaningarna till affärsmodeller. Det förklarar Ingemar Jansson, Head of Sustainability Knowit under ett panelsamtal på Techarenan Summit.

Även Mastercard är anslutna till det globala initiativet Exponential Roadmap och de har nyligen öppnat ett globalt hållbarhetslab som ligger i Stockholm. Över 3 miljarder människor och 60 miljoner handlare världen över använder på något sätt Mastercard. Det finns med andra ord ett enormt nätverk att nå ut till. Att lyckas förändra nätverkets konsumtion i mer hållbar riktning skulle vara kraftfullt. 

– Många tror att Mastercard är ett bolag som ger ut kreditkort. Det stämmer inte. Vi ger inte ut ett enda kreditkort utan vi är en teknologispelare i bakgrunden som arbetar tillsammans med bankerna. Vi är ett nätverk med 3 miljarder människor och 60 miljoner handlare. Här kan vi göra skillnad. Alla chefer på executivenivå inom bolaget har sina bonusmål kopplade mot ESG-agendan och genom vårt nya hållbarhetslab utvecklar vi möjligheterna för vårt nätverk på 3 miljarder människor att gå mot hållbar konsumtion. Första steget är att förstå vilka utsläpp man har och vad de leder till, och baserat på vilka beslut man gör och hur man använder sitt kort så kan man se vilket koldioxidavtryck man gör. Att kunna informera 3 miljarder människor om vilket koldioxidavtryck de gör kan göra skillnad, säger Erik Gutwasser, Nordenchef Mastercard.

För att överleva på sikt behövs hållbarhet som en del i bolagens affärsmodell. Men det handlar inte om att dra tillbaka kapital från de bolag som inte är där ännu, utan om att coacha och leda rätt menar Per Långsved, Sverigechef Nordea.

– Vi står för kapitalet och är en möjliggörare. Givet hur fort utvecklingen har gått senaste 10 åren – om du inte i dag som entreprenör börjar tänka hållbart så är sannolikheten för att du kommer att vara ett kommersiellt, växande och framgångsrikt företag om 10 år inte så stor. Men man måste vara ödmjuk också. Man kan inte dra ur pluggen på vart enda företag utan vi ska i stället supportera aktivt och ha tydliga ägardialoger i arbetet att ställa om.

Karin Ebbinghaus är vd för Elonroad som utvecklar teknik för elvägar där fordon laddas via en skena på vägen, både vid stillastående och under färd. Hon efterlyser en ny syn på värdering av risk.

– Det låter fantastiskt med allt kapital och de nya affärsmodellerna. Men mycket av den tekniken som ska utvecklas är pre-revenue och det kommer att krävas investeringar för att ta sig till välfungerande affärsmodeller. Detta kan ibland kännas lite motigt och som att det måste finnas en affär här och nu för att någon ska investera. När man tittar på risk kan man ju också fråga sig vad risken är av att göra ingenting. Kan man på något sätt värdesätta detta och väga in den i bedömningarna? Även om det är ett riskfyllt projekt så kan risken av att göra ingenting vara mycket större. Och om vi ska lyckas göra den här omställningen så fort som vi behöver göra så behövs lite mer riskvilligt kapital.

Många bolag sitter på enorma mängder data. Rätt använt kan detta vara en viktig nyckel till att nå klimatmålen. Men det finns hinder.

– Tillgången till data är avgörande för att vi ska kunna förstå och effektivisera det vi redan är duktiga på. Ska det kunna gå så fort som det behöver göra så måste vi ha tillgång till data. Men det innebär även en hel del riskaspekter och det måste vi ha i åtanke. Det finns en massa våta filtar som läggs på och bromsar takten för att vi inte har kommit till botten med riskaspekterna. Så en uppmaning är: lös de frågorna, för så länge de förblir olösta så bromsas innovationstakten, menar Ingemar Jansson.

En syn som delas av Erik Guttwasser som också påpekar att vi inte kan vänta på perfekta data utan är mer hjälpta av samsyn på vilka data vi ska använda.

– Vi har länge sagt att vi vill ha helt perfekta data men vi kommer inte att ha det. Men det som är ännu viktigare nu är att vi har en samsyn på vilka data vi använder, för om alla använder olika datakällor kan det leda till att informationen blir helt olika beroende på vem du vänder dig till och då kommer vi att börja tvivla på modellen. Att vi börjar tvivla och misstro är ännu värre än om det verkligen är exakt rätt värde.

Det har gått fort. Synen på hållbarhet har förändrats i ett rasande tempo både bland företagen och i samhället i stort och många bolag är med och driver förändringen.

– Jag kan på ett sätt vara förvånad över hur fort det har gått. Från början var hållbarhet en post som skulle finnas för att få till en hållbarhetsredovisning, till att man började inse att detta är på riktigt. Vi måste alla chippa in i det här annars kanske man är borträknad i det långa loppet. Idag ser vi vilket otroligt driv det finns bland unga bolag men även bland etablerade aktörer att verkligen sätta in hållbarhet i hjärtat av sin affärsmodell, säger Per Långsved Nordea.

Något som Klarin Ebbinhaus håller med om:

– Idag är det ingen motsättning mellan purpose och profit. Ju mer purpose vi skapar desto mer profit får vi.

Se panelen här

Lyssna på panelen här

Redaktionen

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.