Stora krav när Norrland expanderar

Just nu pågår några av de absolut största industriinvesteringarna i modern tid i Sverige när gröna satsningar och omställning till fossilfritt äger rum i Norrland. Men kraven på infrastruktur, elförsörjning och kompetensförsörjning är enorma. – Vi är alla överens om att för att klara omställningen så kan vi inte ha de ledtider som vi har idag, säger Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.

De kommande decennierna ska industrin investera 1000 miljarder kronor i Norr- och Västerbotten. Industrins fossilfria satsningar skapar en expansion i hela Norrland som ställer stora krav på försörjning av både kompetens och el. – Vi har flera fördelar i Sverige med ren el, starka lärosäten och en stark förändringsvilja. Vi måste se till att våra processer fungerar mycket bättre än vad de gör idag. Att de blir både snabbare och mer förutsägbara. För att vi tror att det kommer att vara en enorm motor för jobb och ekonomisk tillväxt. Det säger näringsminister Ibrahim Baylan i ett panelsamtal på Techarenan Bright.

Under de kommande åren sker stora förändringar av stålindustrin i Norrland. Detta kommer att kräva nya kompetenser och Luleå Tekniska Universitet är ett av lärosätena som är med på utvecklingsresan.

– Utbildningarna är breda och generella så det är inte så att det behövs helt nya ingenjörsutbildningar så fort det görs en större investering i ett bolag. Men basindustrierna förändras. Just nu håller vi exempelvis på att ta fram en helt ny gruvingenjörsutbildning i samarbete med LKAB. Dessutom tittar vi tillsammans med Northvolt på om vi bör ta fram en ny utbildning om elektrifiering, berättar Birgitta Bergvall-Kåreborn. 

Samarbete är ett måste

I det gemensamma bolaget Hybrit driver Vattenfall, SSAB och LKAB tillsammans utvecklingen mot en helt fossilfri process för ståltillverkning. Kraven på kompetensförsörjning och utvecklad infrastruktur låter inte vänta på sig.

– Jag tror att nyckelordet är samverkan mellan företag, myndigheter och utbildningssäten med flera. Vi står ju inför annorlunda kompetensbehov. Det handlar om att jobba med kompetensutveckling av de anställda som vi redan har men vi måste också attrahera studenter så att du börjar studera ingenjörsämnen och annat som vi efterfrågar. Sen ska vi dessutom få dem att vilja flytta till minde orter och få hela infrastrukturen kring detta att fungera. Exempelvis behövs jobb till medföljande och attraktiva boendemiljöer. Det är en stor, komplex och jätteviktig fråga som ingen enskild aktör själv klarar av utan det krävs samverkan, säger SSAB:s vd Martin Lindqvist.

Kompetensförsörjningen har utvecklats till en av företagens allra största utmaningar och det är inget som förändrats av pandemin.

– Alla de strukturella utmaningar som vi hade innan pandemikrisen kommer tillbaka nu när samhället öppnar upp. Det som var näringslivets största utmaning innan krisen var kompetensförsörjning och det är det nu också. Vi skulle till exempel behöva 10 000 fler elever i varje årskull som läser yrkesgymnasiet. Vi behöver ett helt annat intresse för teknik, matematik och andra naturvetenskapliga ämnen, säger Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.

Ge arbetsmarknaden större inflytande

Ett förslag är att regionalisera gymnasieskolan och knyta den tätar samman med arbetsmarknaden, säger näringsminister Ibrahim Baylan:

– Jag tror att det är väldigt klokt att arbetsmarknaden har mycket större inflytande över dimensioneringarna av utbildningarna. Vi behöver även uppvärdera yrkesutbildningarna igen. Men även om vi lyckas med allt detta så kommer det inte att räcka. Vi måste reformera systemet för arbetskraftsinvandring så att vi får in mer spetskompetens till Sverige. Se bara på Northvolt, utan utländsk kompetens och expertis så hade det aldrig gått att bygga en fabrik där. 

Att attrahera arbetskraft kräver mycket både av arbetsgivare och av omkringliggande infrastruktur men utfallet kan bli spännande och utvecklande menar Jan-Olof Jacke:

– I första hand är det givetvis företagen som måste ha ett tillräckligt attraktivt erbjudande som gör att utländsk expertis ska vilja komma dit och arbeta. Sedan ska mycket runt omkring fungera, som attraktiva boenden och internationella skolor. Det är spännande att fundera på vad detta kommer skapa runt omkring. Jag är helt övertygad om att det kommer att skapa innovativa miljöer eftersom det kommer att ställas mycket stora krav på bolagen att bli attraktiva arbetsgivare och attrahera den bästa kompetensen.

Se hela panelsamtalet om Konsten att bygga ett nytt näringsliv här.