Soltech Energy vill ta solenergin till ny nivå – integrerar solceller i fasader

Solpaneler på taket är en vanlig syn. Men den svenska solenergikoncernen Soltech Energy vill utnyttja hela byggnaden och har utvecklat flera lösningar för fasadintegrerade solceller. Just nu bygger de Sveriges största solcellsfasad.

Att ha solcellspaneler på taket har länge varit ett steg i riktningen mot att få byggnader att bli självförsörjande i sin energikonsumtion. Något som Soltech Energy vill ta till nästa nivå.

De har lanserat olika typer av solcellsintegrerade fasader där en större del av byggnaden kan användas för att alstra solenergi.

– I stället för att anpassa solcellspanelen till byggnaden så anpassar vi byggdelarna till solcellerna, säger Sara Klingberg, teknisk chef och vice vd på Soltech Sales & Support, ett dotterbolag till Soltech Energy.

Soltech har varit verksamt sedan 2007 och var ett av de första företagen som jobbade med solvärme. Några år senare bytte de fokus och inriktade sig helt på solel. Bolaget har en uttalad förvärvsstrategi och har under åren förvärvat 14 bolag för att äga hela kundresan inom solel. I koncernen ingår alltså inte bara solcellsaktörer utan även tak-, el-, och fasadbolag.

Sedan 2015 är bolaget listat på Nasdaq First North i Stockholm.

Fördelarna med solcellsfasad

Under 2018 började arbetet med just solcellsfasader på allvar. Under åren har de utvecklat och byggt olika lösningar med allt ifrån transparenta solceller integrerade i glasfasader, till heltäckande solcellsfasader i olika färger.

– Förutom att det blir en energiproducerande fasad kan man även räkna bort kostnaden för det byggmaterial som annars hade varit där. Lösningarna avlastar även tak som kanske inte tål belastningen av solcellspaneler, säger Sara Klingberg.

Just nu bygger sex av Soltech Energys dotterbolag det som kommer bli Sveriges största solcellsfasad. Det handlar om en industribyggnad i Jönköping som ska renoveras och samtidigt få en heltäckande fasad med solceller.

“Kallar det solel 2.0”

När allt är klart beräknas att byggnaden kan ge cirka 250 000 kilowattimmar per år. Något som kan jämföras med den normala energiförbrukningen i en svensk villa som ligger på 20 000 kilowattimmar per år.

– Just industri- och logistikbyggnader har ju stora ytor som inte används till något och det är ju fint att kunna utnyttja så stor yta som möjligt. Värdet av en solcellsfasad är alltid högre än en fasad bestående av traditionellt byggnadsmaterial, säger Sara Klingberg som har utvecklat lösningen som kommer installeras på Sveriges största solcellsfasad.

Hur stor är nyttan av detta i ett mindre soligare land som Sverige?

– Vi har ju fina förhållanden med långa dagar och ett lite kyligare klimat. Något som är bra för solceller.

Vad krävs för att det här ska slå igenom på bred front?

– Jag tror att man måste ställa nationella och internationella krav på vad en byggnad måste förbruka och producera när det kommer till el. Vi är med i Svensk Solenergi som är en branschorganisation som påverkar och lyfter de här frågorna.

Vad behöver lösas för att solenergi ska nå sin fulla potential?

– Vi kallar det för solel 2.0. En solcell är ju egentligen ganska dum eftersom den bara producerar el när solen lyser på den. Lösningen ligger mycket i att lägga ihop hela pusslet med intelligenta system som identifierar när energianvändandet sker och lagrar elen. För vi har ju inte energibrist, utan effektbrist.

När tror du att vi är där?

– Vi skulle ju egentligen ha behövt vara där för några år sedan. Jag tror att Soltech har ett ansvar i att utbilda marknaden om vad det finns för möjligheter. Vi gör det redan i dag och ska göra ännu mer. För vet folk inte om att det finns ett val som heter solfasader så väljer man ju inte det.

Vilka är de största utmaningar på vägen?

– Det svåra skulle jag säga är att det finns så många möjligheter. Att man inte springer på allt. Det är så frestande när det finns så många möjligheter och när marknaden exploderar varje år. Men då är det viktigt att man håller kvar vid sin grund. Min hjärtefråga är enkelhet, både i tekniken, men även i bolagsbyggandet, säger Sara Klingberg.