Sportstech-bolaget fick nytt syfte under pandemin – blev startup igen

RaceONEs plattform gjorde det lättare för nära och kära att följa deltagare i motionslopp. Men med pandemin drogs mattan plötsligt undan och bolaget tvingades tänka om. I processen hittade de ett nytt syfte: ”Jag är övertygad om att det här inte är en pandemilösning längre”, säger Tomas Andre, tf vd.

Att ”ställa om” har blivit en vanlig term den senaste tiden och ofta syftas det på en omställning från det fysiska till det digitala. Men vad händer om din redan digitala produkt även den blir inaktuell till följd av pandemin?

Det var vad som skedde för sportstech-bolaget RaceONE. Deras plattform gav åskådare till fysiska motionslopp större möjlighet att följa tävlingen. Plattformen samlade även utbudet av lopp under året för att underlätta för möjliga deltagare att anmäla sig.

Men pandemins intåg blev plattformen näst intill inaktuell och bolagets fyrmanna-team fick på allvar återgå till ritbordet.

– Plattformen byggde på att kunna följa en eller flera specifika deltagare på en specifik rutt. När coronan slog till tänkte vi att vi struntar i rutterna och bara går på distans i stället. Och någonstans där ramlade idén ned med virtuella lopp, säger Tomas Andre, tillförordnad vd för RaceONE.

Kunde rädda sig själva och föreningarna

Bolaget grundades 2015 av den tidigare allsvenska fotbollsspelaren Marlene Sjöberg, i dag Kanto i efternamn och ordinarie vd. Med en civilingenjörsexamen i datateknik och som frekvent deltagare i olika motionslopp, kände hon att något saknades. Syftet var att höja upplevelsen för alla inblandade. Fem år senare, våren 2020, tvingades bolaget hitta ett nytt syfte.

– Det var ju fortfarande många föreningar och organisationer som skulle arrangera lopp, något som gör att de går runt ekonomiskt. Vi erbjöd dem en lösning för deras deltagare att genomföra loppet, inte på en specifik rutt, men på distansen. Det räddade många lopp och i förlängningen klubbar, säger Tomas Andre.

Det hela ledde till att de virtuella loppen i sig blev eftertraktade och snart fick RaceONE flera förfrågningar, ofta från organisationer och människor som skulle samla in pengar.

– Bland annat ville två privatpersoner samla in pengar till pandemiforskningen under namnet ”Coronamilen”. De hade ett estimat på 200–300 startande, men det slutade med över 9 000 deltagare och 1,6 miljoner kronor till Radiohjälpen. Det gav oss insikten att det egentligen bara krävs ett team på två personer för att skapa Sveriges största lopp.

Samtidigt var tanken från början att de virtuella loppen bara var en tillfällig lösning. Men ett år senare ser Tomas Andre annorlunda på saken.

– Jag är övertygad om att det här inte är en pandemilösning längre, det här är ett förhållningssätt. Kanske inte för klassiska lopp som Vasaloppet eller Stockholm Marathon. Men välgörenhetslopp och liknande kommer ske såhär.

Blev startup-bolag igen

2021 har RaceONE skrivit nya avtal med bland annat svenska och norska friidrottsförbunden om att fortsatt hjälpa föreningar att arrangera virtuella lopp. Men Tomas Andre tror även på nya, kommande trender inom segmentet.

– När vi väl kommer tillbaka från pandemin tror jag att det kommer en ny variant. Vi tar tillbaka rutten på ett lopp, men man kan själv bestämma när man vill starta. Vilket betyder att man inte behöver inte vara på samma plats på samma tidpunkt. Där jobbar vi på en lösning som troligtvis kommer ha ännu större framgång år 2022 till 2023.

I vilken fas skulle du säga att ni är i bolaget?

– En mycket märklig fas. Vi är egentligen definitionen av en startup igen. Affärsmodellen är inte spikad och det är en massa frågetecken som behöver rätas ut. Det är ungefär som att vi varit igång i ett år, samtidigt som vi har en teknisk plattform som varit igång i sex år.

Sportstech är på frammarsch, vilka är de senaste trenderna?

– Generellt är det svårt, men beteendet att knyta digitala lösningar till idrott kommer bara att fortsätta. För några år sedan var det ju bara löparnördarna som hade en ordentlig pulsklocka, men av de som kör våran app idag så har 92 procent en pulsklocka på sig. Det är vanligare att även den genomsnittlige motionären mäter saker och vill nå sina mål på andra håll än att bara genomföra ett lopp.