Techarena 202520 februari Strawberry Arena, SwedenHomeEventsOm Techarenan

Europa och Kina hetast för SME

Hela Ostasien samt Europa är högintressant för svenska bolag som söker nya marknader menar Stefan Karlsson, chefsanalytiker Exportkreditnämnden, EKN. Foto: Tommy Fondelius/Techarenan.

Efter en kraftig andra våg under hösten har smittspridningen nu minskat i stora delar av världen. Vaccinationerna har kommit i gång på bred front i många länder och när Exportkreditnämnden summerar hur det svenska exportåret 2020 blev konstaterar chefsanalytiker Stefan Karlsson att det inte blev så illa som först befarades. 

– Den svenska varuexporten föll med sex procent vilket ska jämföras med prognoserna från våren 2020 då ett tvåsiffrigt fall befarades. Preliminär statistik för Sveriges BNP visar på ett fall på 2,8 procent vilket också är bättre än man tidigare trodde. 

Vaccinationerna börjar komma igång på bred front men det är inte grönt ljus riktigt ännu. Hur påverkar det SME-bolagen?

– Kanske har det tidigare funnits en viss överoptimism för vad vaccinationerna ska kunna åstadkomma. Restriktionerna ligger ännu kvar i de flesta länder och normaliseringen har skjutits framåt någon månad i tiden och det drabbar kanske främst SME-bolagen som inte har de upparbetade kontaktnäten utan är beroende av att kunna resa och etablera nya kontakter eller för att underhålla de kontakter man redan har.  

Högintressant med Kina och Europa 

Kina fortsätter att framstå som snudd på orubbliga i sin ekonomiska framfart och uppvisade som en av få ekonomier i världen positiv tillväxt under 2020. Är Kina fortsatt intressant för svenska bolag att titta på när man söker nya marknader?

– Ja hela Ostasien är intressant. Kina har varit mycket framgångsrika i att bekämpa pandemin, har nu låg smittspridning och ekonomierna i hela området går förhållandevis bra. Så på lång sikt är Ostasien fortsatt väldigt intressant för svenska bolag. 

Förutom Ostasien, vilka marknader ska SME-bolagen satsa på framöver när det är dags att söka kunder utanför Sverige?

– Jag tycker att man ska titta på Europa. I takt med att vaccinationerna fortskrider och restriktionerna lättar finns det all anledning för svenska företag att hitta nya kunder ute i Europa. Man slipper kostnader och besvär som kan vara förknippat med att behöva resa långt bort för att lyckas bygga upp ett nytt kontaktnät. 

Fördel för den som bemästrar byråkratin efter Brexit

En annan närliggande marknad som är värd att lägga ner jobb på för svenska bolag som söker nya marknader är Storbritannien. Sedan Brexit fullföljdes har det blivit betydligt mer komplicerat att handla med UK och för den som är beredd att lära sig och bemästra byråkratin finns mycket att hämta. Den som redan har export till Norge har redan denna kunskap och därmed en konkurrensfördel.

– Man ska inte låta sig avskräckas av den numer digra byråkratin som är förknippad med handel med Storbritannien. För den som lär sig att hantera allt som tillkommit efter Brexit-avtalet kan det finnas stora fördelar att hämta hem gentemot andra.

Digital omognad i Tyskland

Ungefär hälften av den svenska varuexporten är koncentrerad till sex länder: Tyskland, Norge, USA, Danmark, Finland och Kina. Tysklands BNP beräknas ha fallit med fem procent under 2020 vilket är mer än för de andra stora svenska exportländerna. Vad beror det på?

– När pandemin bröt ut hade Tyskland kraftigare nedstängningar än många andra och de var även tidiga med att stänga ner landet med restriktiva åtgärder inför den andra vågen i höstas. Dessutom ligger Tyskland efter Norden när det kommer till digital utveckling. För oss har det varit självklart att mycket av arbetet kan förläggas i hemmet då alla har uppkoppling hemma. Vår infrastruktur med Bank-ID gör även att det mesta kan skötas via dator. Så är det långt ifrån i alla länder i Europa. 

Lisa von Garrelts
lisa@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.