Hygglo om delningsekonomins paradox: ”Krävs både tid och snabba omställningar”

Cirkulär- och delningsekonomi är hetare än någonsin, men frågan är hur lösningarna nu ska bli det nya normala? Enligt Ola Degerfors, vd och medgrundare på delningsplattformen Hygglo, krävs – paradoxalt nog – tålamodet hos ett storbolag tillsammans med flexibiliteten i en startup.

– Hur får man detta att växa ännu mer? Det är mångmiljonfrågan i branschen och jag önskar att vi satt på den slutliga planen. Men det som är avgörande för oss och andra startups är timingen, säger Ola Degerfors.

Hygglo grundades 2016 och sammankopplar människor som behöver hyra saker med människor som har saker att hyra ut. Sedan starten har plattformen näst intill fördubblats i storlek varje år, och intresset för Hygglo och liknande lösningar fortsätter att växa. Men att få modellen att brett ersätta systemet med att köpa och äga kommer ta lång tid.

– Att köpa och äga är så djupt rotat i oss och att ändra det beteendet tar lång tid. Viljan finns och cirka 85 procent av befolkningen är positivt inställda till att hyra, men när väl chansen dyker upp så är det på något sätt enklare att gå till affären och köpa sin borrmaskin eller vad det kan vara, säger Ola Degerfors.

Delningsekonomins paradox

Enligt honom hamnar fel vinklar i fokus i diskussionen om delningsekonomin framfart. Ofta utgår men från uthyrarens trygghet och ställer frågor som ”vad händer om något går sönder?”

– Vi och andra digitala plattformar kan ju bidra med den tryggheten. Men den stora förändringen är att få folk att hyra, och där är ledordet tid.

Samtidigt är klassiska startup-egenskaper som flexibilitet och snabbhet vitala.

– Det krävs att vi startups fortsätter att komma med innovation och nya idéer, vilket blir lite av en paradox. Men tillsammans med andra delningsbolag kan hela tiden ta nya steg. Och just sådana partnerskap kan vi bli bättre på för att i slutändan få större aktörer att haka på, säger Ola Degerfors.

Som ett bra exempel tar han matsvinnsbranschen där flera små aktörer gått samman för att angripa problemen från flera håll och parallellt med detta fått upp frågan på de stora aktörernas agenda. Något som lett till en beteendeförändring hos konsumenten.

Inte prio ett för politiken än

Två andra viktiga delar i processen för att få cirkulär- och delningsekonomi att slå brett är politiken och lagar. Där ser Ola Degerfors den sistnämnda som det större hindret av de två.

– En stor utmaning är alla regelverk och lagstiftningar som inte är kompatibla med delningsekonomi. Det finns en uppsjö av olika lagar som blir otydliga när man överför dem på delningsekonomi, både i skatte- och konsumenträttsliga perspektiv.

Ett exempel på detta är turerna kring Tiptapp där privatpersoner – mot betalning kan erbjuda sig att hämta och lämna avfall och skräp åt andra privatpersoner. Appen förbjöds snabbt av Stockholms stad med hänvisning att de bröt mot det kommunala avfallsmonopolet. Tiptapp överklagade förbudet och fick rätt under 2020.

– Det är ett lysande exempel på att startups behövs. Vi klarar av och vågar ta kampen mot det rättsliga, något som också leder till förändring, säger Ola Degerfors.

Men görs det nog från politiken då?

– Ja och nej. På samma sätt som med stora företag så är man intresserade och villiga att lyssna. Vi i Hygglo har under åren varit i kontakt med alla riksdagspartier och samtliga håller med om problematiken som vi målar upp och att det bör ändrats. Men sedan när det kommer till prioritering så är delningsekonomi fortfarande för litet för att det ska ligga högst upp på listan. Än så länge har jag inte sett att något parti har förslag kring delningsekonomi i sina partiprogram.

Det cirkuläras skalbarhet

Ur ett rent affärsmässigt fokus är ett argument mot cirkulär- och delningsekonomi att det är svårare att skala upp. Men det är något som Ola Degerfors inte köper helt.

– Många företag som säljer prylar vet ju inte ens vem som är deras slutkund. Men i en mer cirkulär affärsmodell där företaget får tillbaka och återvinner materialet effektiviseras ju hela kundkedjan. Här gör ju till exempel H&M en spännande satsning där de tar tillbaka kläderna för att återanvända. Det är nog snarare processerna som är svåra att få till än att konceptet inte är skalbart.

Kan ni som tidiga aktörer hjälpa andra företag att ställa om?

– Både och tror jag. Övergången kommer ske vid olika tillfällen i olika branscher och när det sker för en viss bransch är svårt att säga. Men företags erbjudanden kommer generellt att bli mer cirkulära. Där ser jag oss kvar som ett komplement snarare än att vi drar de producerande bolagen med oss.