”Vi är en del av infrastrukturen som ska få delningsekonomin att växa”

– I framtiden kommer man inte att köpa en produkt utan betala för vad man vill få utfört. Tjänstifieringen av produkter och affärsmodeller kommer att drivas på av att det är lönsamt för bolagen med cirkulära modeller. Det menar Ola Lowden, vd och medgrundare av insurtechbolaget Omocom. Men det behövs fler möjliggörare för att den här ekonomin ska kunna växa. 

Om och om igen – så ska vi använda våra saker. För en hållbar framtid men även för en ökad lönsamhet för bolagen, menar Ola Lowden, vd på Omocom som erbjuder microförsäkringar vid transaktioner på delningsplattformar och marknadsplatser som bland annat Blocket, Hygglo och Inrego.

När Omocom började spåna på en försäkringslösning för delningsplattformar så spåddes en exponentiell tillväxt inom området fram till 2025 och bolagets grundare såg sig som en möjliggörare för att uppnå det. Men trenden har inte riktigt blivit så stark. Ett skäl är att det har saknats infrastruktur kring delningstjänsterna som inte gjort dessa alternativ lika enkla, trygga och därmed attraktiva som det konkurrerande alternativet – ett köp enligt den linjära modellen. 

– Det gäller infrastruktur för försäkringar, betallösningar, matchning och logistik. Allt som bidrar till att ett köp ska bli av och gå igenom – men även den regulatoriska biten har haltat. Konsument- och avtalsrätt tar rygg på den linjära modellen och bygger på att du ska köpa en ny produkt som du själv äger och använder, förklarar Ola Lowden.

Förutom bristande infrastruktur och dåligt anpassade lagar har den stora utvecklingen som förutspåddes för några år sedan delvis uteblivit för att man missat att ta hänsyn till hur lång tid det tar att förändra kundbeteenden.

– Äganderätten är otroligt hårt rotad i folk. Man kan lägga fram något som är oerhört praktiskt och enkelt men det finns en grundinställning hos människor att det är väldigt härligt att äga en produkt även om man bara ska använda den en gång och att det finns en rädsla för att det ska vara något som strular om du lånar en produkt av någon.

I dag arbetar Omocom mot plattformar som är inriktade på delning, återanvändning och reparering och uppfräschning av begagnade elektronikprodukter, som exempelvis Hygglo, Blocket och Inrego. Den som ska köpa en vara eller tjänst på någon av plattformarna kan genom Omocom köpa en microförsäkring för att minska risken i transaktionen och på så vis öka tryggheten och därmed viljan att nyttja plattformarna istället för att köpa nytt.

Hur ska ni växa ytterligare?

– Vi går snart live i Portugal och därefter står Spanien och Tyskland på tur. Inom marknadsplatssegmentet finns det hur många möjligheter som helst att växa. Även inom det segmentet som bygger på reparation finns det enorm tillväxtpotential. Många av oss har fem mobiltelefoner hemma i byrålådan som skulle behöva komma ut i cirkulation. Startups som vi pratar med som jobbar mot detta ligger på kanske flera hundratusen transaktioner i månaden och då är det helt nystartade bolag vi talar om. Där finns en jättemarknad för oss att ta oss an. Sen finns hela B2C-segmentet där vi hade flera högintressanta samarbeten på gång men som just nu ligger vilande på grund av pandemin. 

Är det någon skillnad på mognadsgrad och viljan att använda delningsplattformar och cirkulära marknadsplatser i Sverige jämfört med övriga Europa?

– Om vi tittar på Europa så tillhör Sverige de fem främsta länderna när det kommer till att anamma delningsekonomiska modeller och affärsidéer. Holland och Frankrike är mycket starka men det hänger lite på vilka startups som har lyckats i respektive land och det är olika segment som är framgångsrika i olika länder. I Tyskland är delningsplattformarna för uthyrning av husbilar till exempel jättestort och i Spanien är det semesterbostäder som är grejen.

Ser ni någon skillnad i hur man förhåller sig till delningsekonomi mellan olika åldersgrupper?

– De flesta transaktionerna har vi i early adapter-segmentet, men vi har också 70-plusare bland våra kunder och de är ganska lojala när de väl kommer in och vi tenderar att ha många transaktioner på en användare när de väl har börjat använda vår tjänst. Bland yngre är det mer naturligt att förhålla sig till en produkt utifrån vad den kan utföra. Det finns ingen 17-åring i dag som har en skivsamling. Det är en obegriplig dinosaurieföreteelse att ha det tycker den gruppen. Musik för dem är ingen fysisk pryl utan en tjänst man köper. Vi har en skivsamling och en skivspelare på kontoret som en påminnelse av detta.

Att betrakta resurser utifrån vad de kan göra för dig istället för en fysisk produkt är en trend som Ola Lowden tror kommer att slå igenom inom nästa alla branscher, segment och storlekar på bolag.

– Delnings- och cirkulärekonomin är en drivande faktor i en tjänstifiering av produkter. När du hyr en spade av en granne istället för att köpa den i affären så betalar du för en tjänst istället för ett köp av en produkt. Du betalar för det du ska använda spaden till. Spaden har på så sätt tjänstifierats. Vi har vant oss vid detta i ett peer to peer sammanhang men även bolag går mer och mer mot en tjänstifierad modell. Elsparkcyklar är ett bra exempel på det. Konsumenten vill inte köpa en sparkcykel utan man vill köpa en tjänst som innebär transport från punkt A till punkt B.

Även i traditionellt linjärekonomiska bolag kommer affärsmodellerna att behöva anpassa sig till det nya kundbeteendet där tjänster efterfrågas i större utsträckning än att äga en resurs spår Ola Lowden.

– Mobiltelefoner är ett bra exempel. Idag finns det incitament från bolagen att du helst ska köpa en ny mobil en gång om året. Men om affärsmodellen istället gick ut på att hyra ut mobilen så tjänar bolaget pengar på den så länge du använder den. Nu tjänar de bara pengar vid försäljningstillfället. Ställer vi om till en tjänstifierad affärsmodell så kan även den mest råbarkade kapitalisten se att ett ökat användande av resurser ger bättre resultat för företagen. I det här flödet passar vår produkt in då vi säljer en microförsäkring istället för att kunden ska ha en odynamisk hemförsäkring som försäkrar allt man har i hemmet.

Kommer det att vara en hygienfaktor för bolag som idag följer en traditionell linjär modell att föra in ett cirkulärt synsätt och hur skulle den omställningen kunna gå till?

– Jag tror att det kommer att vara en förutsättning för att vara konkurrenskraftig i en framtid där vi tar parisavtalet på allvar. Delning i slutledet är en del av en övergång till ett mer cirkulärt tänkande men överlag tror jag att företag behöver gå över till cirkulära modeller i hela produktionskedjan. Att tjänstifiera hela värdekedjan är ett sätt att göra en sådan övergång. I framtiden säljer inte tillverkaren av flygplansmotorer just motorer utan de säljer tjänsten att putta flygplan framåt. Tjänstifiering kommer att vara en övergripande trend framöver och den drivs på av att det är lönsamt för bolagen att gå över till cirkulära modeller där delningsmodeller är ett sådant sätt och en del i hela företagets övergång.

Vad behövs i nuläget för att delningsekonomin och den cirkulära ekonomin ska kunna växa?

– Vi skulle gärna se att det dök upp fler bolag som såg till att underlätta flera delar av värdekedjan. Betaltjänster, logistik, olika typer av AI-verktyg för uppsamling av data för matchningsmöjligheter. Det handlar om att skapa förtroende för detta nya kundbeteende. Att göra det lika enkelt att dela en resurs som att köpa en ny från butiken. Det behövs fler möjliggörare för att den här ekonomin ska kunna växa.