”Hög tid för företag att börja lägga kryptovaluta i kassan”

Kryptovalutor med bitcoin i spetsen fortsätter sin globala frammarsch. Men hur kommer det ökande användandet att påverka ekonomin, jobben och samhället i stort? Vi har frågat experten Alexander Wallin.

Värdet på bitcoin fortsätter att rusa och passerade i februari 48 000 dollar för första gången. Bara i år har bitcoin ökat sitt värde med 62 procent där den senaste uppgången skedde vid invigningen av Joe Biden som USA:s president. Något som för de insatta var lätt att förutspå.

– Det hela liknar det som driver värdet i guld. Så fort man visste att det var Biden som vunnit så gick bitcoin upp. Biden har hintat om ett gigantiskt stimulanspaket på 1,9 biljoner dollar och en våg av nya pengar från federal reserve. När det sker vill folk skydda sig mot inflation och traditionellt har man då köpt guld. På senare år har det i stället varit bitcoin man sökt sig till, och när fler söker sig till samma ställe så går värdet upp, säger Alexander Wallin.

Han är grundaren bakom den sociala aktiehandelsplattformen Sprinklebit som i kölvattnet även avgrenat sig till Sprinklebrokerage för aktierhandel och senast Sprinklexchange för crytpohandel. Sedan 2014 har han haft ett stort intresse för kryptovalutor då han köpte sina första bitcoin. Den första försäljningen innefattade 1,25 bitcoin för 653 dollar.

Sedan dess har värdet rusat uppåt med en rush 2017 och nu under 2020 och i starten på 2021. Men det är inte bara amerikansk politik som driver värdet uppåt.

– Rushen 2017 var till stor del till följd av retail, alltså vanliga personer som handlade bitcoin. Det som hänt nu är att det pågått en upprustning för att även institutioner ska kunna handla. Hela regelväsendet med allt ifrån custodians till försäkringar har börjat komma på plats och på så sätt har mer institutionella pengar kommit in i flödet, säger Alexander Wallin.

En fråga även för svenska bolag

Samtidigt ökar även intresset och värdet för andra kryptovalutor och utbudet är massivt. Vid sidan av kryptovalutor som bitcoin eller ethereum finns även så kallade stablecoins, alltså digitala versioner av fysiska valutor. Ett exempel är Tether som är en digital version av dollar.

– Om vi tittar på varför andra kryptovalutor som ethereum gått upp i värde så är det mycket till följd av det som kallas för DeFi, alltså decentralized finance. Här finns det flera intressanta projekt. Ett exempel är att i stället för att man behöver en bank i mitten för att låna ut pengar eller trejda, så är hela handeln automatiserat via smartkontrakt.

Vilka är de senaste trenderna?

– En del bolag i USA har börjat med strategin att inte bara ha dollar på kontot, utan även bitcoin. Det är nu även en intressant fråga för svenska bolag. Ska man bara ha kronor på kontot, eller ska man börja lägga på lite kryptovaluta med?

Svensk e-krona som ingen kommer märka

Enligt Alexander Wallin kommer den ökande användningen av kryptovaluta leda till enorma effektiviseringar inom allt ifrån betallösningar till anlitandet av arbetskraft. De kan även stabilisera den internationella ekonomin eftersom kryptovalutor har en förutbestämd begränsning i antal eller en fast inflation per år.

I Sverige håller Riksbanken på att bereda en e-krona, som i likhet med ett stablecoin blir en digital version av kronan. Men när kryptovalutorna väl slagit på bred front tror Alexander Wallin inte att de kommer ha någon större effekt på gemene man.

– Jag tror att det kommer bli det här klassiska att det är en grupp av early adopters som nördar ned sig i det. Men när det sedan paketeras om till samhället så kommer vi knappt märka av det.

När tror du att det sker?

– Skulle man vilja leva helt med digitala tillgångar i dag så är det möjligt. Men hur lång tid det tar innan detta slår brett är svårt att säga. Tittar man på Sverige så fokuserar vi främst på att bli av med kontanter. Jag tror inte att vi helt kommer gå över till en e-krona helt på länge, men att den används brett i samhället sker säkert inom 5–10 år.

“Mörka sidan av e-valutor”

Vilka är utmaningarna med kryptovalutor?

– Den ena handlar om skalbarhet. Om vi tar Ethereum som exempel så är nätverket redan så belastat att en transfer som vanligtvis brukade ta fem minuter nu tar fyra timmar. Det är något som kommer lösas, men en sån sak som håller utvecklingen tillbaka.

– Det andra handlar om säkerhet. Det talas mycket om quantum computing som ska kunna knäcka säkerheten, att det med datorers hjälp alltså går att gissa sig fram till alla lösenord och nycklar för kryptovalutakonton. Med dagens datorer skulle det ta tusentals år, men skulle man få quantum computing på plats så kan det gå fortare och det är något man måste jobba på för att skydda.

Vad är riskerna med att stater gör egna e-valutor?

– Då kommer vi in på den mörka sidan av e-valutor och har att göra med spårning och kontroll. Med en e-krona så kan varje transaktion följas och tekniskt sett så skulle Riksbanken kunna styra vad varje liten e-krona ska gå till. Nu är det ju inte klart vad de kommer att använda för typ av nätverk för e-kronan, men mest troligt blir det kopplat till din identitet och då får man ganska bra koll på den enskildes köpvanor. Vilket både har sina möjligheter och risker.

---

Alexander Wallin om fördelen med kryptovalutor för:

Ekonomin:

Varje gång du handlar något så gör du det med medel som är tryckta av en centralbank som kan trycka hur mycket pengar de vill i princip, vilket kan vara positivt, till exempel nu under en pandemi. Men det gör ju även att inflationen ökar och att folk måste tjäna mer pengar för att ha kvar sin köpkraft. Tittar vi på bitcoin så kommer det endast finnas 21 miljoner bitcoin när allt är klart. Ethereum har en fast inflation på 4 procent varje år. Man vet hela tiden vad man får. Det blir inte de här uppgångarna och fallen som på kapitalmarknaden och inom finanspolitiken.

Ett annat exempel är diskussionen kring länder som har en dålig valuta. Varför ska de handla med sin valuta när de lika gärna kan handla med kryptovaluta? Facebook har ett projekt på gång med en kryptovaluta kallad Diem, tidigare Libra, som är ett stablecoin för dollar och som ska gå att använda inom alla Facebooks kanaler. En sådan valuta som går att använda globalt öppnar för många utvecklingsländer med dålig inhemsk valuta.

Betalningar:

Det email gjorde för vanlig post, det kommer blockkedjan göra för pengatransaktioner. I Sverige har vi redan en väl fungerande infrastruktur, men i andra länder kan kryptovalutor även minska friktionen på interna betalningar.

Men sedan till det riktigt intressanta, hur kryptovalutor påverkar Internet of Things. Inte nog med att du enklare kan betala en person i ett annat land för att göra något för dig, du kan även betala en dator på andra sidan jorden för att utföra ett jobb, eller en teslabil utan förare som kommer och hämtar upp dig som en taxi.

Jobb:

Det kommer ju inte göra att vi anställer 100 000-tals i nya fabriker, men det kommer bli enklare att bryta ner jobben i fragment och inte bara ha anställda med hel månadslön. Det ger alltså helt nya möjligheter för gig-ekonimin, som ju redan dragit igång i den ”vanliga” ekonomin, men som kommer tas till nästa nivå med kryptovalutor.

Men tittar man på det stora hela så kommer konkurrensen bli större. Ett högt skattetryck även påverka var företag letar sin arbetskraft och vissa länder riskerar att bli bortvalda.

Företag:

På det stora hela så kommer det göra företags arbetskraft mycket större och mer effektiv. Säg att du har ett företag med 14 deltidsanställda i 14 olika länder. Något som inte hade varit möjligt i dag med 14 kostsamma internationella betalningar. Men gör du betalningarna med till exempel bitcoin så spelar det ingen roll vart i världen de sitter och vilken valuta de har.

Kryptovalutorna möjliggör enklare cross-boarder payments vilket sparar både tid och pengar. Det kommer även bli möjligt att erbjuda sina tjänster till en större kundbas eftersom det är enklare att göra affärer internationellt.