Sverige i topp när EU listar innovativa bolag inom hållbar energi

Bara jättarna Frankrike och Spanien har fler bolag representerade när EU släpper den senaste listan över de mest kommersiellt attraktiva innovationerna inom hållbar energi. ”Vi har en lång tradition av att anamma ny teknik”, konstaterar näringsministern Ibrahim Baylan (S).

”Accelerating sustainable energy innovations” är framtaget av den europeiska finansiären för hållbar energi, EIT InnoEnergy och listar knappt 250 bolag med olika energilösningar.

34 svenska bolag är med på listan vilket är fler än europeiska stormakter som Tyskland och Nederländerna. Bara Frankrike och Spanien har fler bolag med i katalogen.

Enligt näringsminister Ibrahim Baylan (S) är det ett kvitto på Sveriges starka position som innovativ stormakt.

– När internationella jämförelser om innovativa länder görs kommer Sverige återkommande högt och i EU är vi det mest innovativa landet flera år i rad. Vi har en lång tradition av att anamma ny teknik vilket också är av stor betydelse nu när vi befinner oss mitt i flera stora transformationer för näringsliv och samhälle. säger han till Techarenan.

Ligger bakom gröna framgången

Markus Hökfelt, head of greentech VC på SEB, tidigare chef för Almis Grentech Fond, har lång erfarenhet av investeringar i ”gröna bolag”. Han sitter dessutom med i styrelsen i flera av de svenska bolagen i katalogen. Han ser en rad faktorer till framgången där enkel administration och social trygghet är några.

– Jag tycker också det finns en bra pay-it-forward kultur i Sverige där de entreprenörer som lyckats göra exit inom tech vill in och bidra med både pengar och kunskap. På senaste tiden har det också växt fram investerare som fokuserar särskilt inom klimat- och miljörelaterade investeringar.

Vad betyder det för bolagen att vara med på listan?

– Det är en kvalitetsstämpel i sig eftersom EIT InnoEnergy har lång erfarenhet av att investera inom den här tekniktunga sektorn. Men det är också ett utmärkt marknadsföringsfönster som ger kontaktytor till investerare och andra stakeholders som annars är svårt att nå på egen hand.

“Sänk skatten för oss”

Ett av de svenska bolagen är Peafowl Solar Power som utvecklar näst intill helt transparenta solceller som integreras i fönsterglaset och som samtidigt är uppkopplade mot internet.

– Det är en stor möjlighet för oss att få vara med. Dels att synas tillsammans med andra uppmärksammade företag inom hållbar energi och också att få exponering utanför Sverige mot den europeiska marknaden, säger medgrundaren Cristina Paun.

Hur känns det att vara en del av det svenska innovationslandskapet?

– I en miljö där det kommer fram många nya innovationer blir det också hård konkurrens. Det finns så många startups med innovativa och intressanta idéer med stor potential vilket kräver något särskilt för att sticka ut.

Hur kan Sverige stötta er och liknande bolag så att ni når era mål?

– Vi utvecklar lösningar som kommer att kunna minska energikonsumtionen och CO2-utsläppen. Detta genom att utveckla teknologi som inte ens fanns för några år sedan. Att finansiera den sortens arbete är svårt och krävande. Det skulle underlätta avsevärt för startups om staten kunde sänka skatten för oss, särskilt arbetsgivaravgifter, säger Cristina Paun på Peafowl Solar Power.

Enligt näringsminister Ibrahim Baylan jobbar regeringen på flera plan för att stötta svenska bolag med lösningar och innovation för framtiden.

– Vi fortsätter arbeta med bland andra våra samverkansprogram för klimatomställning, digitalisering, hälsa och life science samt kompetensförsörjning där många avgörande frågor som till exempel produktdesign och affärsmodeller diskuteras. Vi har också nyligen presenterat en strategi och handlingsplan för cirkulär ekonomi, en forsknings- och innovationsproposition och i budgeten för 2021 finns flera satsningar för att möjliggöra en grön återhämtning.

Så ska lösningarna bli verklighet

Men enligt Markus Hökfelt på SEB kan politiken bli ännu bättre på att stötta framtidsbolag.

– Där man skulle behöva satsa mer är att underlätta regler kring att få rätt kompetens till bolagen och undanröja vissa sådana hinder som fortfarande finns kvar. Men även att ta ställning där det finns målkonflikter samt där det finns behov av att gå in i mer anläggningstunga industriprojekt. Det har funnits sådana anslag som inte ens kommit ut för att man inte hittat, eller förstått, hur man ska göra det, säger han.

Vad krävs för att de här lösningarna ska implementeras till 100 procent i samhället? 

– Blocköverskridande politik som inte svänger spelreglerna alltför mycket. Det gör att näringslivet vågar investera och det kommer i sin tur gynna den här typen av lösningar. Industrins färdplaner som nu tagits fram är en bra start på ett sådant arbete. Jag tror även att kapitalets ökande krav på bolagen att ansluta sig till olika klimatmål tillsammans med att det kommer lösningar som bättre mäter bolagens utsläpp kommer driva på omställningen snabbt. Pris på utsläpp av CO2 skulle såklart också ge en boost men då behövs förankring mellan EU, USA och Kina.

---

Svenska bolagen i katalogen

EIT InnoEnergy har delat upp bolagen i fyra olika segment. Elektricitet och värme, Nät och infrastruktur, Energikonsumtion samt Råvara och bränsle.

Kategori A (Elektricitet och värme)

CorPower Ocean, Vattenkraft

Minesto, Vattenkraft

Peafowl Solar Power, Solar PV

Swedish Algae Factory, Solar PV

Kategori B (Nät och infrastruktur)

SCiBreak, Power TSO

Rivus, Power TSO

Expektra, Power DSO

Altris, Energiförvaring

Northvolt, Energiförvaring

Kategori C (Energikonsumtion)

Alent Dynamic, Industri

Cascade Drives, Industri

FineCell, Industri och energiförvaring

Foreseeti, Industri och säkerhet

Graphmatech, Industri och transport

Innovironmental, Industri

MAQAB, Industri och hydropower

Percy Roc, Industri

Simplex Motion, Industri

Stockholm Water Tech, Industri, värme och kyla

SurfCleaner, Industri och samhälle

Modio, Industri

Kusinta, Bostad

Ngenic, Bostad

Power2U, Bostad och samhälle

Samster, Bostad, Solar PV

Sunroof, Bostad, Solar PV

Watty, Bostad (i konkurs 2019)

CaCharge, Transport

Nordluft, Transport

Zparq, Transport

Kategori D (Råvara och bränsle)

C-Green, Bioenergi

Meva Energy, Bioenergi

Phoenix BioPower, Bioenergi

Celcibus, Hydrogen och e-bränsle

---

Länderna med flest bolag:

Frankrike: 51 st

Spanien: 41 st

Sverige: 34 st

Tyskland: 30 st

Nederländerna: 22 st

Polen: 17 st

Portugal: 17 st

Källa: Accelerating sustainable energy innovations