Baylan om tillväxtbolag, kapital och kunder: ”Måste tänka längre än vad näsan räcker”

Kapital för uppskalning och att hitta de första kunderna – två stora utmaningar för nystartade bolag. Men genom att få fart på innovationsupphandling kan bolagen få hjälp på traven menar näringsminister Ibrahim Baylan (S).

Innovationskraften är stark i Sverige och vi rankas alltid högt i olika internationella index. Flera typer av ekonomiska stöd och ett väl utvecklat skyddsnät gör det tryggt att våga testa sin idé. Men trots goda förutsättningar ställs många företag inför stora utmaningar när de kommer in i tillväxtfas. Oftast handlar det om kapital och kunder. Näringsministern menar att det finns verktyg, som till exempel innovationsupphandling som ska underlätta för innovativa bolag att jobba med offentlig sektor. Men han tycker att det behövs göras mer och att likaså hitta fler verktyg för att öka tillgången till privat kapital för bolagen. 

Vilka utmaningar och risker ser du för dem som driver tillväxtbolag idag?

– Vi har väldigt många entreprenörer som känner sig tillräckligt trygga för att våga ge sig på sin idé och satsa på sin dröm. Misslyckas man behöver man inte som i många andra länder sälja hus och hem och gå i fattigdom, för vi har ett tryggt system. Den här biten funkar bra. 

– Det som inte riktigt fungerar är när man sen ska ta nästa steg. Man har provat sin idé och den funkar och man ska industriellt skala upp den, men då uppstår svårigheten att hitta kapitalet. Detta är ett problem i dag. Det är mot bakgrund av detta som vi tittar på vad vi mer kan göra med den offentliga upphandlingen som kan hjälpa innovativa bolag. En annan väg är att vi tittar på sätt att locka in privat kapital. Jag kan ibland känna att det finns en viss nivå av bortskämdhet hos de privata investerarna. Det finns en enorm flora och oproportionerligt många startups och entreprenörer med otroliga idéer, men många vittnar om att när de ska ta det där steget och skala upp så har de svårt att hitta finansiering. Det ska vi fortsätta att jobba med. Både via våra egna verktyg men jag skulle även vilja ha en fördjupad diskussion med bankerna och det finansiella systemet om finansiering utanför storstäderna. För detta är ett av de stora problemen både för existerande företag men även för nya innovativa företag.

Ytterligare en svårighet för nystartade företag är att hitta sina första kunder. Här finns tre olika sätt som det offentliga stöttar bolagen på enligt Ibrahim Baylan. Dels genom att hjälpa till med kapital via aktörer som Vinnova, Almi, Saminvest och Industrifonden. Dels genom att skapa arenor där små och stora företag samarbetar. 

– Vi har redan idag Testa Center i Uppsala och BioVenturesHub i Göteborg och jag ser framför mig att man skapar fler av den här typen av labb eller system där man jobbar ihop sida vid sida: akademin och startups tillsammans med de stora bolagen. Det ger ju de mindre bolagen en infrastruktur som de aldrig annars hade varit i närheten av men kanske också nya kunder.

Det tredje sättet att stötta nystartade och innovativa företag i att få sina första kunder är genom att arbeta med innovationsupphandling. 

– Vi gjorde förändringar i lagen 2017 och skapade en ny myndighet för att göra om i den offentliga upphandlingen och ytterligare möjliggöra innovationsupphandlingar och därmed hjälpa till med att skapa den första kunden för många nya bolag. Det handlar trots allt om offentliga upphandlingar för drygt 600 miljarder kronor varje år, så om vi kan skapa kunskap och trygghet om att det inte bara måste vara det lägsta priset som avgör vid upphandling utan också den möjlighet som en produkt har att lösa ett faktiskt problem – då skulle det kunna hjälpa till att skala upp många av de fantastiska innovationer som finns.

Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 630 miljarder kronor, motsvarande 15 procent av Sveriges BNP. Vid en innovationsupphandling är behovet hos den offentliga verksamheten och hur dessa kan tillgodoses med hjälp av upphandling i centrum. Initialt kan innovationsupphandling kan medföra högre kostnader i förberedelseprocessen och i själva anskaffningen än en genomsnittlig upphandling, men kan samtidigt ge upphov till besparingar över tid, förbättringar i kvalitet och utveckling av verksamheten. Alla offentliga verksamheter har möjlighet att göra innovationsupphandlingar. Men innovationsupphandling är långtifrån något nytt.

– Förr kallades det inte för innovationsupphandling men det var ju precis det som det var när Televerket köpte de första enheterna av Ericsson eller när FMV köpte de första lastbilarna av Volvo. Det här kan vi se på område efter område. Jag tror att vi måste tillbaka till den ordningen där vi använder våra gemensamma resurser inte bara utifrån effektivitet, utan också för att hitta lösningar på de problem vi ser. Ta exempelvis klimatproblemet, det finns redan i dag en hel del nya innovationer och lösningar men de har svårt att växa i Sverige för här har vi alltför länge haft en blind tro på att om man bara går på lägsta pris så kommer allting att bli bra. Vi ska givetvis inte slösa men man måste tänka lite längre än vad näsan räcker och det gör vi inte riktigt i dag.

Hur förhindrar vi att det som sker nu i och med pandemin blir ett avbräck i framtida innovationstillväxt?

– Vi måste fortsätta att ha fokus på det långsiktiga även nu när det är mörkt och jobbigt. Jag förstår verkligen att folk är less på detta men vi ska fortsätta att ha blicken fäst framåt för vi kommer att komma ur den här djupa gropen. Jag tror att den enorma skjuts som digitaliseringen och teknikutveckling får just nu kommer att kunna innebära väldigt stora möjligheter framöver. Om vi lägger ihop detta med alla annan stark utveckling som är på gång med, bland annat elektrifiering, automatisering och 5G, gör det att vi faktiskt kan komma mycket starkare ur detta även när det gäller innovationskraft, än vad vi var när vi gick in i detta.