Techarena 202520 februari Strawberry Arena, SwedenHomeEventsOm Techarenan

Digitaliseringen i vården ger kräsnare patienter: ”De som inte levererar väljs bort”

Jakob Dahlberg, vd Joint Academy och Pernilla Vinneby, vd Knowit Experience Stockholm.

Digitaliseringen i vården innebär inte bara nya förutsättningar för vårdgivarna. Det har även förändrat oss som konsumenter av vård. Något som tvingar nya såväl som traditionella aktörer att ta till alternativa metoder för att behålla vår uppmärksamhet.

Att digitaliseringen givit nya spelregler för vården råder det inga tvivel om. Ett ständigt växande utbud av nya vårdappar och lösningar sätter press på den traditionella vården att följa med i utvecklingen, samtidigt som den även kan avlastas av de nya aktörerna. Vården är även en av alla de branscher där utvecklingen snabbats på under coronapandemin.

Men det nya spelfältet innebär även nya möjligheter för oss som konsumerar vård. Möjligheter som snabbt omsätts till makt. En effekt som även den verkar ha snabbats på under pandemin.

– Genom pandemin har konsumentmakten ökat. Ett skifte sker, från att det är bra att digitalisera av ekonomiska skäl till att vara konsumentdriven. Vårdgivare måste lägga ett större fokus på patientupplevelsen, säger Pernilla Vinneby, vd för Knowit Experience Stockholm, konsultbolaget som specialiserar sig på digitala affärslösningar och som har en lång kundlista av aktörer inom just vården.

Hon menar att när man tidigare pratat om digital vård och e-hälsa har det ofta handlat om själva vårdverksamheten. Svårigheterna med att digitalisera en i grunden fysisk verksamhet samt vilka utmaningar det ställer på personal, organisation och system. Diskussioner som inte leder till förändring över en natt.

– Nu ser vi däremot en tilt där konsumenten driver marknaden framåt. De vårdgivare och företag som inte möter upp och samarbetar runt vårdtagarens behov blir bortvalda framför andra aktörer som är mer användarcentrerade, säger Pernilla Vinneby.

Har märkt av maktförskjutningen

En av alla nya, mer användarfokuserade aktörer på vårdmarknaden är Joint Academy. En digital klinik för patienter med ledbesvär, främst artros. De kopplar ihop patienter med fysioterapeuter, en behandlingsplan sätts upp och genomförs. Hela kedjan är digital och inga besök på vårdcentral eller klinik behövs. Kostnaden täcks oftast av både offentliga och privata sjukvårdssystem.

Även Joint Academy har märkt av den senaste tidens maktförskjutning.

– Anledningen till att det har skett är att det kommit en ny generation av digitala vårdgivare som kan leverera samma sak som den traditionella vården, men snabbare och bättre. Något som slutkonsumenten märkt och börjat ställa högre krav på den traditionella vården, säger vd:n Jakob Dahlberg.

Bolaget grundades 2015 då Jakob Dahlberg studerade datavetenskap och samtidigt tittade närmare på sin far – Leif Dahlbergs forskning. Leif är ortoped och professor inom ortopedi mot just artros. Hans slutsatser efter mer än 25 års forskning är att rätt typ av träning och att utbilda patienten om artros är långt mer lyckosamt än att bara operera patienter. Med kunskapen hade Leif sedan tidigare startat en fysisk verksamhet kallad Artrosskolan. Jakob som under studietiden sett att digitala vårdalternativ börjat dyka upp, skapade en mjukvara som sedan blev grundbulten för Joint Academy.

I dag har de behandlat närmare 30 000 patienter i Sverige och har omkring 200 fysioterapeuter kopplade till tjänsten. De har plockat in över 300 miljoner kronor i externt kapital och är sedan ett år tillbaka i en lanseringsfas på den amerikanska marknaden. Men det är först på senare tid som den breda acceptansen tagit fart. I början stötte bolaget på mer skepsis och motstånd.

– Ja definitivt, men med all rätt. Sjukvård är en så stor och existentiell del av våra liv att när något innovativt och nytt dyker upp så kommer det få mothugg. Men vår strategi från dag 1 är vetenskap och data först. Det finns inga motargument mot oss i den bemärkelsen längre. Vi har publicerat tio vetenskapliga studier där det är bevisat att digital behandling ger bättre resultat jämfört med fysisk och dessutom sker till en lägre kostnad och en lägre risk, säger Jakob Dahlberg.

Det krävs för att inte bli bortvald

Men även om de digitala aktörerna just nu har medvind så finns det ingen tid att slå sig till ro, enligt Pernilla Vinneby på Knowit. Det snabbt växande utbudet kräver alternativa metoder och innovativa samarbeten för att även de nya aktörerna ska hålla sig relevanta.

– Som användare är jag mer intresserad av hur mitt generella välmående fungerar i förhållande till exempelvis träning, sömn, kost, och eventuell medicinering. Jag vill ha en sömlös upplevelse och inte behöva möta de olika aktörerna på respektive plattform. De leverantörer som förstår det behovet och samarbetar kommer under tiden utveckla lojalare konsumenter och partnerskap.

Ett exempel är Icas investering på 335 miljoner kronor i vårdappen Min doktor. Ett samarbete som inte hade varit givet för några år sedan, enligt Pernilla Vinneby.

Men Jakob Dahlberg på Joint Academy håller inte riktigt med. Han är skeptisk till att en sådan homogen patientresa kommer slå igenom i närtid.

– Jag ser det som två spår parallellt, generell digital vård fokuserad på primärvård samt specialiserad digital vård fokuserad på kroniska sjukdomar. De kroniska sjukdomarna kommer behöva ”unbundlas” och ta form i vad man kallar för single-purpose apps, efter ett par år kommer det börja komma mera datadelande via API:er mellan tjänsterna, men de kvarstår som isolerade, mera likt som Facebook separerade ”Messenger” kontra hur man i öst jobbar mera i portaler som WeChat.

Den 13 november deltog Jakob Dahlberg från Joint Academy och Pernilla Vinneby på Knowit i ett panelsamtal om just den moderna patienten och tech när Techarenan Challenge arrangerades. Se panelsamtalet i spelaren nedan.

Johannes Lundberg
johannes@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.