Frihandeln ger tillväxt och styrka

Återhämtningen har hittills gått snabbare än väntat. Men ökad smittspridning i Europa skapar ny osäkerhet inför årets avslutning. Stefan Karlsson, chefsanalytiker på Exportkreditnämnden, EKN, menar att ett fortsatt arbete för ökad frihandel är viktigt även om protektionistiska tendenser inte är något som oroar. 

Världens ekonomier återhämtar sig och exporten börjar få mer luft under vingarna även om pandemin är långt ifrån över. Frågan om protektionism har fått nytt bränsle under coronakrisen. Att flytta hem produktionen, minska sårbarheten och se till att man inte är beroende av andra är några åsikter som vädrats under våren.  Är detta något som oroar?

– Nej jag är inte speciellt orolig. Jag menar att det är två olika typer av protektionism. Dels den traditionella protektionismen som framför allt USA, men inte så många andra länder driver. Det som tillkommit under pandemin är att man vill se över sina leverantörskedjor och knyta produktionen närmare till sig geografiskt.

Men att ta hem produktionen eller att knyta den närmare sig är inte lösningen menar Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN.

– Vi importerar 85 procent av alla varor från andra länder i Europa. Att lägga produktionen närmare hade inte hjälpt ändå när dessa länderna i princip stängde ner helt i våras. Dessutom är det lättare sagt än gjort att ta hem produktionen. Om vi ser till ett stort bolag som exempelvis Volvo så har de 50 000 underleverantörer som varje år levererar 2,5 miljarder olika komponenter. Det går inte bara att säga att man ska ta hem produktionen. Det är inte så enkelt.

Kroka arm för friare handel

Utrikeshandelsminister Anna Hallberg har talat om hur viktigt det är att EU inte ska bli klämt mellan USA och Kina, utan att EU ska ta den makt och ställning vi har rätt till med tanke på att vi är världens största ekonomiska region. Håller du med?

– Ja. Det gäller att EU är tydliga i sin frihandelslinje och använder de verktyg som finns och övertygar övriga världen om att frihandelslinjen ska gälla och att handel ska ske på lika villkor. Vi kan med fördel kroka arm med de länder i Asien som också vill ha en friare handel för då blir vi starkare.

Det har gått drygt 12 år sedan finanskrisen slog hårt mot de finansiella systemen och även om coronakrisen på många punkter skiljer sig från tidigare kriser har EKN med sig flera erfarenheter.

– Finanskrisen var en kris som slog mot de finansiella marknaderna och bankerna och andra finansiella institut kunde inte verka som vanligt. Coronakrisen ha slagit mycket bredare och inledningsvis drabbades både små och stora bolag som fick svårigheter med sin finansiering. EKN har breddat sitt stöd så att även stora bolag kan erbjudas rörelsekreditgarantier, något som normalt bara finns för små och medelstora företag. Det började vi med under finanskrisen och vi kunde snabbt rulla ut det nu. Med rörelsekreditgarantin hjälper vi banken att kunna låna ut pengar. För små och medelstora bolag har vi tillfälligt höjt täckningsgraden från 50 procent till hela 80 procent. 

Överdramatiserad inledning av krisen

Den svenska varuexporten påverkas fortfarande kraftigt men den ekonomiska återhämtningen som pågår på Sveriges viktigaste exportmarknader kommer att leda till fortsatt uppbromsning i den fallande exporten. Har den svenska exporten återhämtat sig snabbare än väntat?

– Det som kriser ofta har gemensamt är att man inledningsvis överdramatiserar hur illa det kommer att bli. Den här krisen är inget undantag. Exportfallet blev inte lika stort som vi befarade i mars och april och det gäller inte bara för Sverige utan även för många andra länder. Skillnaden nu, mot finanskrisen, är att BNP faller mer i världen än då. Den här krisen har slagit bredare än finanskrisen som primärt drabbade västvärlden och ytterligare några marknader. Dessutom är det tvärstopp i delar av tjänsteindustrin, men varuhandeln har i relativa termer kommit igång väl.

Prognoserna för Kina skrivs upp. Vad innebär det för svensk export?

– Förhoppningsvis blir det en skjuts för övriga ekonomier. Av den svenska varuexporten går 12 procent till Asien varav hälften av detta till Kina. Det är en extremt tung och viktig marknad för svenska exportörer. 

Utvecklingen i världens regioner ser olika ut. Är det någon region som sticker ut gällande tillväxt och återhämtning?

– I början av krisen stack Latinamerika ut negativt, både i form av hög smittspridning och hårt drabbade ekonomier. Sedan dess har Brasilien, som är den absolut viktigaste ekonomin i Latinamerika repat sig och prognoserna ser bättre ut. I Afrika har smittspridningen, vad vi känner till, med några få undantag varit relativt låg. Men många hårt skuldsatta afrikanska länder har drabbats hårt av den ekonomiska nedgången i andra delar av världen. Gällande Europa ser vi att norra Europa har klarat sig bättre än södra men med ett tydligt tapp i BNP. Att södra delarna av Europa tappar påverkar vår export dit även om en återhämtning kan skönjas.