Nu behövs nystart för framtiden, med start idag

Vi måste ta tillfället i akt att starta från en punkt som ligger längre fram än där vi avbröt, skriver Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer.

2020 är ett krävande år som påverkat våra liv i grunden. Många har förlorat någon närstående, sin egen hälsa eller sitt eget arbete. Det har blivit tydligare för oss alla hur vårt samhälle fungerar, var det är starkt och var svagheterna finns.

När hösten nu är i antågande ser vi en försiktig vändning. Det talas om ”återstart”, ”kickstart” och ”omstart”. Jag menar att vi snarare borde prata om ”nystart”.

Jag är övertygad om att vi nu har möjligheten att varaktigt förändra de delar av samhället som driver utveckling och välfärd. Läget i början på januari 2020 var gott; den senaste högkonjunkturen var stark, genererade vinster och stora skatteintäkter. Sveriges statsskuld var låg. 

Det är lätt att tänka att: ”om vi bara kan få samma hjul att rulla igen, så borde det lösa sig”. Men så enkelt är det inte, för världen är inte densamma som innan pandemin slog till. Värdekedjor, köpmönster, vanor och efterfrågan på produkter och tjänster har radikalt ändrats. Vi måste ta tillfället i akt att starta från en punkt som ligger längre fram än där vi avbröt.

Det första som måste ske för att få till en riktig nystart är att staten måste börja stimulera aktivitet i stället för passivitet. Under finanskrisen behöll företagen sina värdefulla ingenjörer och företagen var därför redo att konkurrera med full kraft den dagen krisen lättade. Nu är en stor del av ingenjörerna permitterade och forskning och utvecklingsprojekt har lagts ner eller försenats. Det håller inte för ett land som bygger sin välfärd på exportföretag med högt tekniskt innehåll.

Att ta tillvara och utveckla de anställdas kompetens måste stå i centrum. Nu och framöver. Det handlar om att öka den tekniska specialistkompetens som ger ett företag den skärpa som behövs för att ta de där extra marknadsandelarna. Det är lätt att tro att det sker automatiskt, inte minst av ren självbevarelsedrift. Men tvärtom visar våra egna undersökningar att allt färre ingenjörsföretag har långsiktiga kompetensplaner. Under högkonjunktur finns det inte tid och under lågkonjunktur finns det inte pengar, lyder förklaringen från företagen.

Jag kan konstatera att det är svårt att skaffa sig ett försprång, men lätt att tappa det.

En nystart kräver ett nytt, robust system som gynnar individer och företag som ökar sin kompetens. Inte minst måste små och medelstora företag stimuleras. De har mindre reserver än de stora, men bidrar samtidigt mycket till den utveckling av produkter och tjänster som sker i de större.

Statens tydliga roll är att ta ett helhetsgrepp kring universitetens och högskolornas uppgifter. En kraftfull satsning på specialistutbildningar för redan yrkesverksamma med långsiktigt säkrad finansiering från riksdagen gynnar hela samhället. Ett särskilt viktigt område handlar om den gröna omställningen.

Det finns en allt starkare vilja bland ingenjörer och deras företag att skapa lösningar som tar oss bort från beroendet av fossila bränslen. Den viljan och den drivkraft som finns där bakom, skulle med rätt sorts stimulans leda till en mycket snabbare omställning än den vi sett hittills. De första områden man tänker på är ofta energiproduktion och batteriteknik, men en grön omställning omfattar alla branscher. Samtidigt. Se bara på stålindustrin och Hybritprojektet, som just startade sin pilotanläggning. Bara den tekniken har potentialen att minska Sveriges samlade koldioxidutsläpp med tio procent. 

Jag tycker det är ett bra exempel på den kraft som finns i krisen. Det finns en vilja att pröva nya tekniska lösningar och en tilltro till den kreativitet som kan skapa dem.

Långsiktighet är ledordet. Hyrbritprojektet räknar med att ha sin process för fossilfritt stål framme år 2035. På samma sätt ska vi tänka kring kompetensutvecklingen och den gröna omställningen: full fart framåt i minst femton år. Start idag. 

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer