Sålde sin vårdkoncern med 1400 anställda – nu investerar hon i bolag som moderniserar vården

Vid millennieskiftet, innan det fria vårdvalet var etablerat, startade hon en privat barnmorskemottagning. Femton år senare sålde hon sin vårdkoncern som hade en halvmiljard i omsättning och 1400 anställda. Idag driver vårdentreprenören Shori Zand ett eget investmentbolag. – De jag letar efter ska ha en verklighetsförankrad idé, respekt för kapitalet och för andras kompetens.

År 2000 startade Shori Zand den första privata barnmorskemottagningen i Östergötland. Det började i liten skala i en lägenhet i Linköping. Redan från start hade verksamheten avtal med landstinget. Idag är urvalet av privata vårdaktörer stort och som patient och vårdkonsument är vi vana att få välja själva, men vid millennieskiftet när Shori Zand startade sin verksamhet var det fria vårdvalet ännu inte etablerat så idén var varken enkel eller okontroversiell.

– Idag när jag tänker på det blir jag nästa lite rädd. Min vision var att skapa ett vårdbolag som byggde på individbaserad vård och omsorg som erbjöd en sammanhållen vård där patienten själv skulle kunna välja. Det här var väldigt nytt och många missförstod vår verksamhet och jag arbetade i motvind för att jag bedömdes utifrån vem jag var, inte för vad jag åstadkommit. Men jag kände även ett stöd och en beundran från människor som precis som jag var trötta på hur systemet fungerade och som sökte nya processer. Det var dessa människor som jag samlade i mitt gäng. Människor som var engagerade och som verkligen delade min vision.

Det fanns enklare vägar att gå än den Shori Zand valde. Varifrån kommer ditt goda självförtroende?

– Det är något jag byggt upp över tiden men jag hade med mig en bra bas från barndomen. Min mamma var självständig, gick sin egen väg och var yrkesarbetande och min pappa peppade mig och menade att om du vill komma någonstans så ska du gå din egen väg och strunta i vad folk säger, så länge du gör rätt saker och gör gott.

Drivkraften var att skapa något nytt och konkret, något som förändrade det som fanns och som inte fungerade till fullo. Men att vara först ut på marknaden och prata om sammanhållen vård och mångfald retade många. 

– Vi kallades för blattebolag eftersom majoriteten av oss hade utländsk bakgrund. Senare skulle detta komma att kallas mångfald. Mitt syfte var aldrig att trotsa någon eller något men jag kände en enorm frustration över ett trött och stelbent system utan utrymme för nytänkande och nyskapande och det rådde en mycket begränsad tolerans mot mångfald och jämställdhet. 

Att dessutom så tidigt ha en vision om att integrera vårdtjänster med digital teknik skapade misstänksamhet. Shori Zand och kollegorna fick ta smällen.

– Missuppfattningen var att vi ville ersätta människor med teknik men det handlade så klart aldrig om det, utan vi ville skapa säkrare och effektivare vårdprocesser.

Under slutet av 1980-talet kom Shori Zand från Iran till Sverige. Då var hon 25 år gammal, hade man och två barn och en iransk sjuksköterskeexamen i bagaget. På plats i Sverige satsade hon fokuserat på att lära sig svenska och gick även om sjuksköterskeutbildningen för att få en svensk legitimation. När hon några år efter avslutad barnmorskeexamen startade sin egen verksamhet var utmaningarna många.

– Jag hade framförallt tre egenskaper som låg mig i fatet. Jag var invandrare, kvinna och barnmorska. Bilden av den som startar ett företag är någon med en businessexamen från ett ekonomiskt lärosäte, så jag gick emot strömmen och det skapade starka känslor. 

Med tiden växte barnmorskemottagningen på alla ledder och bolaget som från början varit småskaligt i en lägenhet i Linköping gav sig in i flera branscher. Shori Zand startade vårdkoncernen Avesina som med tiden kom att vara verksam inom äldreomsorg, diagnostik, primärvård, specialistvård och hörselmottagningar i nästa hela landet. Bolaget vann flera stora upphandlingar och blev störst i Sverige inom mammografi och hörselmottagningsverksamhet.

– Min personliga drivkraft var att mina gärningar och normer skulle bidra med något gott till samhället och skapa en stark och respekterad plattform för min familj, för mina barn och för deras familjer. Dessutom ville jag ändra bilden av kvinnliga entreprenörer och deras kapacitet att bygga stora bolag och jag ville förändra bilden av kvinnor med utländsk bakgrund och deras styrka att skapa en plattform i ett nytt land.

De största utmaningarna har varit att kämpa mot attityder och gamla normer. Dessutom har långsamma politiska beslut och korta avtalstider varit en utmaning.

– Det finns fortfarande en bild av hur en entreprenör ska vara och jag har aldrig passat in i den. Det har aldrig funnits något passande fack att stoppa mig i. Jag hade inte gått på Handels och jag hade en mycket stor vision för mitt bolag som verkade i en bransch som traditionellt styrdes av staten och av gamla strukturer och trygga invanda mönster. Detta var utmanande för många att acceptera. Men det fanns också många kunniga människor som trodde på mina idéer och på min förmåga. Människor på olika professionella nivåer som stått bakom mig och bolaget i alla väder. Och så min familj med mina söner som alltid har varit oerhört lojala och hängivna och som har hjälpt mig att både bygga och leda bolaget.

Med tiden började bolaget att sälja av delar av verksamheterna och för fem år sedan gjordes en total exit och såldes till den danske hörselkoncernen William Demat Group. Då hade Avesina en omsättning på en halv miljard, 1400 anställda och fem dotterbolag. En ny fas hade inletts med fokus på investeringar och företagsuppbyggnad.

Varför har du startat ett investmentbolag?

– Under tiden som jag drev Avesina saknade jag många gånger tekniska lösningar i vården. Digitaliseringen måste gå snabbare för det skapar en effektivare och tryggare vård. De processer som kan digitaliseras skall göra det för att öka patientsäkerheten och effektiviteten. Teknik ska användas på rätt ställe och människor på rätt ställe. Jag kände att jag är duktig på att hitta de personer som är bra på att bidra till en mer modern vård och jag kan dessutom sjukvården. Nu var det dags för mig att bidra till att effektivisera systemet fast från en annan roll.

– Jag har sett en svag tro på kvinnliga entreprenörers kapacitet att bygga stora bolag och därför sett en försiktighet i investeringarna. Nu kan jag hjälpa kvinnor som har bra idéer och visioner genom investeringar och stipendier. Det saknas fortfarande kapital för kvinnor på marknaden.

Investmentbolaget äger och driver Shori Zand själv och hon har för närvarande investerat i fem olika bolag och sitter med i flera av dessa styrelser. Även det är en ny roll för henne idag så har tankesättet inte förändrats.

– Jag har aldrig kunnat köpa en bra idé utan att vara säker på att människorna som står bakom är kapabla att genomföra den. Man måste ha en vision som är förankrad i en verklig marknad och därtill en tro och en övertygelse. Så tänkte jag när jag omsatt en miljon kronor, så tänkte jag när jag omsatte en halv miljard och så tänker jag nu när jag själv ska investera i verksamheter.

Vad letar du efter i jakten på nya bolag att investera i?

– Jag letar efter människor som är beredda att jobba hårt. Jag ska inte jobba åt dem. De jag letar efter ska även ha respekt för kapitalet och för andras kompetens. Man ska veta vad man är bra på och vad man behöver hjälp med och så måste man verkligen ha koll på marknaden, på vilka behov som finns och ha en plan för hur idén ska kunna implementeras. Mina första frågor handlar alltid om skalbarhet och vem som ska använda produkten. Kan personen inte svara på detta går jag inte in. 

Tycker du att förutsättningarna för att vara entreprenör i Sverige har förändrats från när du startade ditt första bolag jämfört med idag?

– Det finns fortsatt en uppfattning om att inte sticka ut för mycket, framför allt om du inte har rätt bakgrund. Jag kan inte förstå varför det är viktigare vem som driver en verksamhet än de resultat som uppnås. Jag hoppas i framtiden att fler människor ska börja bygga stora bolag. Att fler förstår att vi behöver komma upp med nya idéer för att bemöta de globala utmaningar vi står inför. Inom hälso- och sjukvården har det hänt en hel del och det råder allmänt en större medvetenhet om att förändring behövs. Både allmänheten och näringslivet är mer öppna för förändring men jag saknar fortfarande den rätt politiska inställningen mot företag och entreprenörer som vill hjälpa till att förbättra folks liv, välbefinnande och hälsa. Och jag har fortfarande efter alla dessa år inte förstått vad som är problemet.