Den nya balansgången mellan tillväxt och lönsamhet

Är det nya normala att investerarna ser mer på lönsamhet än tillväxt? Hur ska entreprenörer anpassa sina affärsidéer i och med corona? Detta diskuterades under Techarenan Challenge. – Bolag ska inte desperat byta affärsidé men måste vara på tårna med att lista ut vad som gör dem relevanta även i morgon, menar Hjalmar Ståhlberg Nordegren, grundare och vd för matsvinnsappen Karma.

Mycket kommer att handla om tillväxt under den närmsta tiden, kanske i flera år, eftersom coronakrisen tvingat många bolag att bromsa in. Det är en balansgång mellan tillväxt och lönsamhet, menar Rebecka Löthman Rydå, investment manager på VC-fonden Industrifonden i en paneldebatt under Techarenan Challenge.

– Det är en av de tuffaste frågorna som vi brottas med i de bolag jag är aktiv i genom Industrifonden. Hur ska vi bromsa tillräcklig mycket för att säkerställa att vi överlever samtidigt som vi måste uppvisa någon slags tillväxt, traction eller värdeskapande i bolaget för att kunna resa mer kapital?

Men ska bolagen även se över sina affärsmodeller, och rent av ändra den, till en följd av sjunkande lönsamhet och minskad tillväxt i coronakrisens spår?

– Nej du ska inte ändra din affärsidé, för håller din idé över tid så ska den ju även hålla efter coronakrisen. Däremot kan man behöva anpassa vissa saker just nu och jag hoppas att vi och andra VC:s kan se bortom ett tillfälligt tillväxttapp och istället se den långsiktiga hållbarheten i affären, säger Rebecka Löthman Rydå.

Man ska inte ändra modell vid minsta motgång även om man måste vara lyhörd för att det som fungerat en gång kanske inte kommer att göra det framöver menar Hjalmar Ståhlberg Nordegren, grundare och vd för matsvinnappen Karma.

– Man brukar säga att marknaden alltid är på väg bort och de enda bolagen som blir någonting är de som hela tiden försöker springa efter den. Bolag ska inte desperat byta affärsidé hela tiden men man måste även vara på det klara med att bara för att man kommit på något som funkar idag så betyder det inte att det funkar i morgon. Man behöver vara på tårna med att lista ut vad man ska göra för att vara relevant, inte bara idag utan även imorgon.

Men man kan tvingas att behöva tänka om som en naturlig del i bolagets utveckling för att fortsätta att vara en relevant aktör som attraherar kapital.

– Vi har kunder som har varit helt beroende av att kunna träffa vissa tillväxtmultiplar för att vara relevanta för investerare. Alla bolag kommer inte att lyckas med detta utan blir tvungna att tänka nytt. Det är väldigt svårt att resa kapital just nu så en del bolag tvingas ändra sig, men jag tror också att en del bolag väljer att göra det för att bygga ett bolag som är närmare att kunna stå på egna ben, förklarar Axel Bruzelius, chef för Nordea Startup & Growth som är bankens sektion som helt riktat in sig på snabbväxande techbolag. 

– Jämfört med traditionella industri- eller servicebolag så växer dessa bolag väldigt mycket snabbare och de internationaliserar tidigare. Bolagen kan också ha lite andra utmaningar gällande finansiering eftersom fokus ofta ligger mer på tillväxt än lönsamhet.

Och tillväxten är en central fråga som under coronapandemin hamnat i ytterligare fokus både för bolagen och för investerarna.

– Tidigare hade vi en viss kategori av scaleups som var lönsamma och liknande klassiska bolag i balans- och resultaträkningen som vi kunde lånefinansiera, och sen fanns en annan kategori som bestod av väldigt snabbväxande bolag som var extremt långt ifrån lönsamhet. Nu märker vi att dessa typer av bolag har börjar närma sig varandra. De mycket lönsamma bolagen kan nu ha lite svårare att vara det och bolag som är beroende av riskkapital kanske väljer att dra ner på tillväxten och vara lönsamma ett tag för att kunna förlänga sin tid mellan nya investeringar, förklarar Axel Bruzelius.

– I vissa bolag kan det vara så att valet att gå över till lönsamhet är ett avkall på tillväxten rakt av och då kan det potentiellt bli mindre intressant för riskkapitalet, men det kan vara nödvändigt för vissa att göra precis så just nu för att överleva, menar Rebecka Löthman Rydå.

Men hur man balanserar mellan lönsamhet och tillväxt beror på var man befann sig när krisen slog till menar Hjalmar Ståhlberg Nordegren.

– Har du precis rest kapital och har möjlighet att accelerera i ett år framöver så kanske man inte behöver göra någon massiv omställning. Det finns två vägar till ökad lönsamhet, antingen att dra ner kostnaderna eller öka intäkterna, och för att dra ner kostnaderna behövs ingen högre grad av innovation.

Men det finns något av ett motsatsförhållande i detta menar Axel Bruzelius:

– Att satsa på tillväxt kanske ger högre värderingar och större rundor men att satsa på lönsamhet gör att pengarna från förra rundan räcker längre.

Många verksamheter i tech-branschen är vana att jobba mot en osäker horisont och har ett agilt arbetssätt. Det kan gynna dem i osäkra tider då snabba omställningar ofta behövs. 

– Jag tror att många startups har detta agila sätt med sig naturligt, vilket gör att man kan klara omställningen bättre än många större bolag som har en trögare organisation och inte är vana att arbeta agilt, säger Rebecka Löthman Rydå.

Traditionellt sett är synen på lönsamhet ett smalt begrepp hos bankerna vilket har gjort att startup- och tillväxtbolag kan ha haft svårt att passa in i mallen. Kan coronakrisen ha utmanat sättet som bankerna ser på lönsamhet och sin egen risk? Det tror Axel Bruzelius.

– Det är inte så att bolag per se behöver uppvisa svarta siffror. När man lånar ut pengar är det viktiga att man får tillbaka dem, och nyckeln är att bolaget ska har knäckt modellen för hur man ska kunna tjäna pengar.

Men för coronakrisen med sig något gott?

– Många techbolag bygger på digitaliseringssprång och tidigare har det funnits kanske 10 procent early adopters men nu har många fler behövt ta till sig nya lösningar. Det har uppstått en öppenhet mot förändringar för att man inte längre har kunnat göra på samma sätt som man alltid har gjort. Dessutom finns det nu ett unikt läge för nya ideér. Man kan säga att vi har kastat upp alla beteenden i luften. När till exempel ingen har bokat en resa på många månader är det ju ett guldläge för en uppstickare att komma med sin modell, avslutar Axel Bruzelius.

Här kan du se hela panelsamtalet från Techarenan Challenge.