Chefsanalytikern: Asien starkt i skakig värld

Närmare 75 procent av svensk export går till EU och ytterligare några europeiska länder. Givet detta är en nedgång i exporten väntad i sviterna efter nedstängningen av de flesta länder i Europa under coronakrisen. SCB:s exportstatistik för april visar på en nedgång med nästan 17 procent jämfört med samma period förra året.

– Nu syns det i siffrorna att det varit nedstängt och detta kommer vi att kunna räkna med även när siffrorna för maj kommer, säger Stefan Karlsson, chefsanalytiker på Exportkreditnämnden, EKN.

Näringslivet på gång mot återhämtning

– Östasien är fortfarande en stark marknad för svenska exportföretag och under första kvartalet ökade exporten dit med cirka 15 procent. Under delar av mars och april var det tvärstopp men nu har man kommit tillbaka i produktion och en stor del av näringslivet är i gång igen. För de exportföretag som redan har upparbetade kanaler i Östasien kan verksamheten i princip rulla på som vanligt, menar Stefan Karlsson.

Att näringslivet har börjat återhämta sig i stora delar av Asien märker sustainabilitybolaget The Humble av.

– Vi känner att Asien har kommit igång på bredare front om än med ekonomiska svårigheter. Det märks att Asien ligger flera månader före Europa i den här processen, säger Noel Abdayem, vd och grundare på The Humble som tillverkar och säljer hållbara och miljövänliga hälsoprodukter, bland annat en tandborste av bambu.

Precis som att vissa marknader har drabbats hårdare än andra så är vissa branscher svårare drabbade än andra. Konsumentprodukter har till exempel gått bättre än kapitalvaror. De stora investeringarna och besluten i konsumtion har pausats både hos privatkonsumenter och för industrin.

 – Hur snabbt verksamheten kan återgå mot en normalitet är en funktion av vilken bransch man är verksam inom. För turistnäringen kommer återhämtningen att ta lång tid men de industrierna som arbetar mot privatkonsumtion och produkter som människor behöver i sina hem, till exempel vitvaror, kommer att återhämta sig snabbare. Varor som kräver större beslut som till exempel bilar och lastbilar kommer ha en längre väg tillbaka för att nå normala siffror.

Vad är viktigt för att återhämtningen i världen ska gå snabbt och bli så bra som möjligt?

– Både penning- och finanspolitiska insatser gjordes snabbt och kraftfullt direkt när coronakrisen var ett faktum och detta har garanterat att det finns likviditet i systemet vilket är en nödvändighet för att förtroendet i marknaden ska hållas så stabilt som möjligt. Marknaden bygger på ett förtroende från både konsumenter och investerare och kan försvinna snabbt och tar tid att bygga upp igen. Viktigt är också stödprogram från världens regeringar som förhindrar att arbetslösheten skenar och i förlängningen ger stora tapp i efterfrågan. Nu vill man så snabbt som möjligt få tillbaka permitterade och arbetslösa i arbete. 

Inget fäste för protektionism 

I tider av kris och när länder sluter sig ökar oron för handelskrig och protektionism. Finns det en ökad risk för konflikter och att länder sluter sig nu?

– Det är primärt Donald Trump som piskar upp stämningen gentemot Kina. Europa, Asien och Latinamerika däremot arbetar fortsatt mot en mer liberal handel. Samma sak gäller protektionismen där USA är de som drivit upp detta på agendan. Under coronakrisen har långa leveranskedjor och brist på produkter väckt frågan om mer närliggande produktion. Men det handlar egentligen inte om verklig protektionism, utan har varit tillfälliga diskussioner som en naturlig följd av pandemin. Om vi ska producera nära bara för att kunna garantera säker leverans, så kommer detta till priset av en högre kostnad på produkterna och då tappar man i konkurrens. Dessutom hade produktion i närregionen inte hjälpt oss nu under coronakrisen eftersom snudd på hela EU har stängt ner. Den generella uppfattningen bland världens länder är precis som innan coronakrisen, det vill säga att handel är av godo och att vi är olika bra i olika delar av världen på olika typer av produktion.

Nu har coronakrisen pågått i flera månader och likviditetsbristen är kännbar för väldigt många företag. Vad måste hända?

– Det gäller att produktion och försäljning gradvis kommer igång. EKN har utökat garantin för rörelsefinansiering där vi stöttar bolagen i deras likviditet och där EKN delar risken med banken. Men det går inte att stoppa in likviditetshjälp hur länge som helst om inte bolagen själva börjar få igång sin försäljning. I en marknadsekonomi är det helt normalt att företag går i konkurs och försvinner. Det gäller att identifiera de bolag som har goda möjligheter att överleva så att ekonomiska insatser hamnar på rätt ställe och därmed stärker och stöttar den långsiktiga ekonomiska tillväxten.

Asien bäst i klassen

Flera länder kommer att uppvisa en negativ BNP-utveckling framöver och tappet i tillväxt kommer att vara stort. Även om Asien också bromsar in så är läget långt bättre än på andra marknader.

Ska svensk export ställa om och söka sig mot nya marknader?

– Bolag ska absolut överväga att söka sig till Asien. Just nu är läget inte optimalt för att etablera de första kontakterna, det vill man ofta göra öga mot öga. Men sedan går det mesta att sköta på distans. Även om tillväxten avtar i Asien så ser det enligt prognoserna långt bättre ut jämfört med EU och Nordamerika, avslutar Stefan Karlsson.