Gratiskalaset kostar på för Edtechstartups

Större efterfrågan än någonsin men många av startupbolagen går ändå på knäna och riskerar att gå omkull. Edtechbranschen upplever just nu sin mesta peak någonsin men flera startups blöder ekonomiskt.

En stor del av det svenska utbildningssystemet har sedan pandemin på allvar slog klorna i samhället gått över till distansundervisning. Det ställer stora krav på företagen som levererar digitala produkter och tjänster till skolan. Och kostnaderna ökar men intäkterna uteblir.

– Det är en paradox. Efterfrågan på Edtechbolagens tjänster är större än någonsin men ändå är det flera bolag som kämpar för sin överlevnad då tjänsterna erbjuds gratis till kunderna, säger Jannie Jeppesen, vd på branschorganisationen för utbildningsteknologi Swedish Edtech Industry.

Många leverantörer har öppnat upp sina läromedel kostnadsfritt då en rad skolor helt står utan tillgång till denna typ av undervisningsmaterial. Idag står därför branschen för kostnaden för den ökade användningsgraden och kompenserar för bristerna i tillgång till läromedel. Dessutom innebär den tilltagande användarskaran avsevärda kostnadsökningar för bolagen.

– För att kunna leverera och möta upp mot den kraftigt ökade användningen krävs att serverkapaciteten maxas och supportavdelningar utökas. Dessa kostnader får bolagen bära själva samtidigt som intäkterna uteblir eftersom kommunerna får använda tjänsterna kostnadsfritt, förklarar Jannie Jeppesen.

Edtechbranschen består till största delen av små och medelstora företag. Endast en dryg tiondel av branschorganisationens medlemsföretag har fler än 50 anställda medan en majoritet – sex av tio medlemsföretag – har färre än tio anställda. En hel del är startups. Att nyttja regeringens stödpaket i form av permittering är inte aktuellt och därför efterlyser Jannie Jeppesen andra stödåtgärder.

– Startupbolagen har mer att göra än någonsin och jobbar dygnet runt. Att permittera anställda är inte aktuellt. Det här är en liten men samhällsnyttig sektor och det är rimligt att staten går in och stöttar upp. Annars riskerar flera bolag att gå omkull och en hel generation av innovation riskerar att försvinna.

Ett förslag från branschorganisationen är att ge ett tillskott till huvudmän som öronmärker inköp av undervisningsnära digitala tjänster och säkerställer att bolagen har en framtida intäkt att förvänta sig, liksom att säkerställa att huvudmännen tillhandahåller läromedel och plattformar på ett likvärdigt sätt över landet. 

– Det finns en stor oro för hur köpkraften kommer att se ut hos kunderna till hösten efter denna vår och konverteringen från kostnadsfri användning till betalande kunder i höst är ytterst osäker.

Är det inte dags att företagen börjar ta betalt för sina tjänster?

– Digitala läromedel har hittills stått för cirka 20 procent av utbildningsmaterialet, resten har varit analogt. Det innebär att betalningsviljan hos kunderna inte har funnits och det finns heller inga klara avtal eller någon budget för detta. Bolagen i branschen gick tidigt i krisen ut och erbjöd sina tjänster kostnadsfritt genom att förlängda olika prova-på-avtal. Ingen kunde då förutse hur långvarigt detta skulle bli eller i vilken enorm omfattning detta skulle komma att nyttjas. Det är svårt att för ett enskilt mindre bolag gå ut och nu börja ta betalt när alla andra aktörer erbjuder sina tjänster kostnadsfritt. Särskild de stora bolagen som har mer likviditetsmuskler gör att småbolagen inte kan gå mot strömmen.

Svenska Edtechbolaget Kognity har merparten av sina intäkter utomlands men vd:n Hugo Wernhoff håller med om att gratissituationen i Sverige, utan stöd från staten, inte är hållbar i längden. 

– Många Edtechbolag ger ut sina tjänster helt gratis, delvis vi också, för att de vill hjälpa till. Det är jättefint och rätt men riskerar att skapa ett situation i branschen som inte är hållbar. Det råder en stor osäkerhet på var nettot kommer att landa med å ena sidan osäkerhet i skolbudgetar framöver och å andra sidan starkt ökat intresse för Edtech.

Men till hösten tror Jannie Jeppesen att det kommer att se annorlunda ut: 

– Kunderna har under våren tagit stora digitala mognadskliv vilket på sikt gynnar branschen. Dessutom tror vi på någon typ av förändring i modellen till hösten, för inte ens de allra största bolagen har råd att bjuda på gratiskalas hur länge som helst.