Digitalisering – Rekordpåsk för kyrkan

”Vi har ju så att säga vår affärsidé klar, vårt budskap, det ändrar vi inte på, men vi måste hela tiden hitta sätt för att det ska förstås i vår tid”, säger ärkebiskop Antje Jackelén. Hon kallar sig mer förvaltare än entreprenör men kan känna igen sig i entreprenörens förmåga att se möjligheter.

När den första bärbara datorn kom på 1990-talet var ärkebiskopens man med i en tävling. Han skrev en slogan om varför  just han borde få en Powerbook. ”Bärbar kraft ger gammalt budskap vingar”. Så löd hans slogan. Han vann och datorn var hans. Våren 2020 tvingas kyrkan på nytt att ge sitt gamla budskap vingar då andakter och gudstjänster ställs in som en följd av covid-19. Istället kablas gudstjänster ut via nätet och sänds live på Facebook och andra sociala plattformar. Och räckvidden är inget annat än en succé.

– Under Stilla veckan (söndagen innan påsk till och med påskafton reds. anm.) har Uppsala domkyrka sänt sju gudstjänster och dessa sågs under veckan  av 17 300 personer. Tittningar därefter är alltså inte inräknade. Det är betydligt många fler människor än vad som brukar vara på plats i kyrkan. 

Ärkebiskopen har en rad exempel på digitala aktiviteter som nått rekordpublik. Sång och lekstunder för barn med en räckvidd på 10 000 personer. I vanliga fall är det max 30 personer som är på plats. Att kyrkan, kanske i ett snabbare tempo än väntat, blivit mer digital har öppnat upp för nya grupper. 

– Det är helt klart så att det har kikat in folk genom våra digitala kyrkportar som aldrig eller sällan gör det fysiskt. Och vissa av våra gudstjänster lämpar sig kanske extra väl för att titta på i efterhand. Som påsknattsmässan på påskafton till exempel.

Men digitaliseringen av kyrkan skedde inte nu över en natt när pandemin tvingat alla att tänka i nya banor, utan det är en process som har pågått under många år. Dels genom olika digitala administrativa plattformar som underlättar för jätteorganisationen internt. Men även i form av en sociala medier-redaktion som redan har funnits i många år med stor aktivitet och närvaro på Twitter, Facebook, Instagram och YouTube.

– Redan 2013 antog kyrkostyrelsen en strategi för digitalisering och en plan för att finnas i människors digitala rum. Det finns en enorm uppfinningsrikedom ute i våra församlingar. Allt kanske inte blir perfekt på en gång men det viktiga är att man vågar testa och försöker.

Och att våga testa och försöka, ta risker, att anpassa sig till nya förutsättningar och att se möjligheter där många bara ser svårigheter är något som Antje Jackelén känner igen sig i. 

– Jag ser mig själv mer som en förvaltare än som en entreprenör men man kan inte vara där jag är i dag utan att ha haft vissa kreativa idéer på vägen. Jag fascineras av entreprenörstänkandet, att våga tänka en idé så långt att den går att omsätta i handling. Kyrkan kan lära sig av entreprenörer både genom att se sina styrkor men också att se vad som behöver utvecklas.

För några år sedan investerade Svenska kyrkan 50 miljoner kronor i en fond som investerar i unga svenska techbolag. Många av bolagen som fonden har valt att satsa på är verksamma inom e-hälsa och e-utbildning och ligger i linje med kyrkans investeringspolicy.

– Vi investerar i företag som kan bidra till samhällsnytta genom bland annat ökade exportintäkter och fler arbetstillfällen. Och det måste ske på ett etiskt godtagbart sätt som ligger i linje med vår ”affärsidé”.

– Vi har ju så att säga vår affärsidé klar, nämligen det kristna budskapet, evangeliet, och det ändrar vi inte på men vi måste hela tiden hitta sätt för att det ska förstås i vår tid. Det bästa sättet att bevara ett kulturarv –materiellt eller immateriellt – är att använda det och utveckla det. Vi hittar inte på nytt men vi kan och ska utveckla det vi har. Genom att möta entreprenörer i andra branscher så får vi inspiration att se vad och hur vi kan utvecklas.