Leif Östling om pandemin: Ett reningsbad för svenska näringslivet

Synen på globalisering kommer inte att förändras alls, det har vi inte råd med. Det menar affärsmannen och tidigare Scania vd:n Leif Östling. – En kris kan till och med vara nyttigt att gå igenom. 

Det är inte första gången det är kris. Vi har finanskrisen 2008 i tydligt minne, dessförinnan IT-bubblan som sprack och ännu längre tillbaka upplevde världen oljekrisen som vände upp och ner på det mesta. Men varför verkar denna kris påverka oss mer än tidigare kriser? Företagsledaren och finansmannen Leif Östling, tidigare vd Scania och ordförande Svensk Näringsliv har upplevt alla kriserna.

– Denna situation är en folkhälsokris som i sin tur triggar en finansiell och politisk kris. Förra gången en sådan inträffade var för cirka 100 år sedan med Spanska sjukan. Nu måste vi först få ett grepp om pandemin innan vi effektivt kan hantera den finansiella krisen. Viktigt nu är att inte underskatta sakkunskapen utan att förstå vikten av att vi får fram evidens kring detta. Det går inte att hålla på att bara tycka. Nu har ju till och med Donald Trump böjt sig för den medicinska expertisen. Tidigare situationer som oljekrisen och finanskrisen har man kunnat bedöma på ett annat sätt, men ett virus som far fram går inte att förhandla med och det är detta som paralyserar många. När man har ett strukturellt problem går det att göra en analys och därefter besluta hur man ska agera. Men nu bedriver vi ett krig mot en motpart som inte svarar och som inte går att förhandla med.

Även om denna kris skiljer sig mycket åt från tidigare stålbad som världen gått igenom finns det ändå vissa likheter som vi kan ta lärdom från, menar Leif Östling.

– Tidigare kriser har givetvis gett oss erfarenhet. När saker börjar lugna sig lite kan vi börja bena ut vissa strukturer och specifika problem som vi kan hantera bit för bit. Att ekonomin nu bromsar in  med lägre sysselsättning, det är inget nytt, det har vi sett i tidigare kriser, inte minst på industrisidan. Stora delar av industrisektorn arbetar väldigt globalt och vi är vana att det uppkommer kriser av och till på olika platser i världen. Inte i samma omfattning som nu, men att det är kris någonstans är mer regel än undantag. Precis som i vanliga fall måste vi nu fatta väl avvägda beslut så att vi inte raserar och förstör mer än nödvändigt utan minimerar skadegörelsen. Men vi kommer alltid tillbaka. Tjänstesektorn som drabbas hårdast nu är till stora delar inhemsk och den sektorn är inte lika van vid kriser som industrin. Det är jobbigt att gå igenom en kris, men det kan faktiskt vara nyttigt också. Många lever efter mantrat The sky is not the limit, men nu blir man varse att man faktiskt kan landa tungt på jorden istället. 

Vad tror du att vi kommer att se för effekter på svenskt näringsliv på längre sikt?

–  Industrin som verkar med globala kunder och i globala leveranskedjor har redan drabbats hårt, med stora permitteringar inte bara i Sverige utan också i andra länder där de har produktion. Hela den inhemska tjänstesektorn har också drabbats väldigt hårt med stora permitteringar. När vi får grepp om hälsokrisen och kan börja starta upp vårt samhället igen, kommer vi säkert att få se nya strukturer och spelare på marknaden. Man kan se detta som ett tillfälle att städa upp i strukturer som inte behövs i samma omfattning som tidigare och som ett reningsbad för vårt näringsliv men också våra offentliga verksamheter, såsom vård och skola. Inom Sverige kommer allt att komma igång snabbare än utomlands.

Kommer synen på statligt och publikt ägda organisationer och företag att förändras tror du?

– Nej det tror jag inte. Sverige är redan ett socialistiskt land med endast 55% av BNP producerad i privat regi och hela 45% i den offentliga tjänstesektorn. Jag menar att vi måste gå mot mer privat produktion av varor och tjänster i Sverige. I Nederländerna produceras 90% i privat regi och bara 10% i offentlig. Det betyder att entreprenörskapet spelar en väsentligt större roll i Nederländerna. Det betyder också en klart effektivare produktion, vilket man ser på det lägre skattetrycket i Nederländerna. De som förespråkar att den statliga andelen ägande ska öka behöver ta sig en titt utomlands och se hur det ser ut. I de länder som satsar i den riktningen går det käpprätt åt skogen. Nu gäller det att de liberala krafterna som finns, även inom socialdemokratin, håller emot ordentligt.

Sverige rankas högt som innovationsland med framskjutna placeringar på olika innovationsindex. Vi har en lång historia och tradition av att få fram innovationer och nya bolag. Hur kommer läget som vi befinner oss i nu att påverka Sverige?

– Jag har bott utomlands i många år och för mig är det så tydligt hur kreativa och innovativa vi är i Sverige. Detta kommer inte att förändras nu utan innovationskraften kommer fortsatt att vara stark och den kan till och med få en extra boost om politiken nu inser att entreprenörskapet måste stödjas med full kraft. Om man dessutom är ett land med kreativ befolkning och som har vana att hantera innovation, som Sverige, så är kriser något bra. Då kommer det komma många nya bra lösningar ur detta. Att öka förstatligandet skulle ta bort kreativiteten och innovationskraften. Nu gäller det att ge bra villkor för entreprenörerna och att stötta FoU på alla sätt. Jag tror vi kommer att se en explosion av entreprenörer och innovationer inom medicin och medicinteknik och det kommer att blir ett ökat intresse för att forska inom dessa områden. Jag anar ett klart uppsving här.

Hur kommer synen på globaliseringen att påverkas av det vi ser nu?

– Synen på globalisering kommer inte att förändras alls, det har vi inte råd med. Vi har under decennier utarbetat en specialiserad arbetsfördelning över världen och det har inneburit enormt mycket för välfärden för de allra flesta på jorden. Att vi kommer att överge globaliseringen tror jag inte ett spår på. Möjligen kommer vi att se en försiktig start men det kommer tillbaka. Fast vi tar med oss lärdomar från detta. Man kommer ännu noggrannare se över hur försörjningskedjorna ser ut för att gardera sig mot avbrott. När det handlar om sjukvårdsmaterial tror jag att staten måste tänka till och stötta ett antal entreprenörer så att vi har en inhemsk produktionskapacitet för att täcka upp vårt behov i Sverige. Det är även dags att se över just-in-time-begreppet gällande lagerhållning av medicinteknisk utrustning och läkemedel. Vi har varit lite blåögda och trott att inget kommer att hända oss. Vi har levt i fred så länge och nu är vi helt plötsligt i krig med ett virus, och det är inte sista gången.

Hur tycker du att våra politiker har skött detta så här långt?

– Andra länder har varit mer kraftfulla i sina förbud och restriktioner men det har att göra med att befolkningen inte har samma disciplin utan det krävs kraftåtgärder för att de ska förstå. I Sverige är vi mer benägna att lyssna och göra vad som sägs åt oss därför har det ännu inte behövs samma typer av åtgärda som i till exempel Italien och Spanien. Jag skulle säga att våra politiker har varit lyhörda och snabbt tagit till sig av den feedback som de har fått från näringslivet. Ett tätt och förtroendefullt samarbete är det enda som hjälper i en kris som denna. Politiskt käbbel har vi inte råd med.