Nordea: “Vi förstår techbolagen”

– Banksektorn har inte gjort tillräckligt för dessa bolag om vi tittar bakåt. Därför arbetar vi idag på helt nya sätt gentemot sektorn, säger Axel Bruzelius som ansvarig för Nordeas enhet Startup and Growth. Här arbetar specialister med att hjälpa startup-bolag med alltifrån finansiering till expertrådgivning och nätverk.

I det traditionella mötet mellan bank och företag har bolagets omsättning ofta varit det enda i fokus för bedömning. För låg omsättning – minimal service. En hyfsad omsättning – du får service, fast från en generalist som har svårt att förstå din sektor specifikt.

–  För många startups kan omsättningen initialt vara väldigt låg för att bara några år senare vara väldigt stor. Detta har man i mångt och mycket tidigare missat från banksektorns sida. Servicen till dessa bolag har blivit lidande trots att utvecklingspotentialen kan vara lysande. Startup-bolag är ofta ganska komplexa bolag att förstå. Detta är något vi har tagit hänsyn till i vår satsning på startup-bolag, säger Axel Bruzelius, ansvarig för Nordeas relativt nystartade enhet Startup and Growth.

Satsningen finns sedan tre år tillbaka på Nordea i Finland, och enheten har sedan starten i maj 2018 vuxit snabbt i Sverige.

I struktur och ambition är techstarups många gånger lika bolag som är flera hundra gånger större. Man går globalt från dag ett, man har kunniga medarbetare genom hela kedjan och man är öppen för nya tjänster.

– För dessa bolag krävs en helt annan kompetens av motparten för att bli förstådd och det brinner vi för.

Hela teamet kan tech

Nordea Startup and Growth är en bank i banken som är skräddarsydd för snabbt växande techbolag. Grunden är förståelse och flera i teamet har entreprenörserfarenhet sedan tidigare och har kunskap kring tech.

– Alla  i teamet är seniora och kan tech och dessutom har vi börjat specialisera oss ytterligare. Vi har medarbetare som är experter på healthtech, fintech och entertainment gaming. Det gör att vi förstår affärsmodellen som kan vara olik traditionella affärsmodeller, menar Axel Bruzelius.

Till banken går man för att få ett kreditkort och ett konto – mycket mer finns inte att hämta. Detta är en felaktig föreställning som fortfarande lever bland många bolag menar Axel.

– Företagen kravställer ofta inte för de förstår inte allt de faktiskt kan begära av oss. Detta är vårt eget fel då banker historiskt har misslyckats med att bemöta och ta hand om den här unika sektorn och istället försökt stoppa in dessa bolag i fack som inte passar.

Tre viktiga parametrar

Enheten på Nordea har idag tagit in 300 bolag spridda över landet och i storlek även om tonvikten ligger på lite större bolag. Det är tre parametrar som ringar in vad som gör Startup and Growth till ett unikt alternativ för techstartups förklarar Axel Bruzelius.

– För det första har vi kundansvariga som kan tech och därmed kan ge skräddarsydd och relevant rådgivning. Även om ett företag är nystartat  så kan vi erbjuda samma typer av betal- och valutalösningar som vi ger till stora etablerade företag. Det kan gå otroligt fort för dessa bolag så det gäller att ha helt rätt setup redan från början.

– Det andra som gör oss annorlunda är vår syn på finansiering. För techbolagen sitter det stora värdet i folks hjärnor och till viss del i mjukvaran. Hittills har denna sektor bara finansierat sig med eget kapital men nu erbjuder vi helt nya utlåningsmöjligheter jämfört med tidigare.

Det tredje benet i verksamheten är alla de möjligheter som ett stort nätverk erbjuder.

– Eftersom vi samlar så många bolag på samma ställe har vi möjlighet att skapa väldigt riktade nätverksaktiviteter. I en stor bank som Nordea finns även många av de större industribolagen som alla startups vill sälja till och vi kan fungera som brygga och på så vis hjälpa de mindre bolagen att möta potentiella kunder.

I EU finns en uttalad ambition att kunna ge mer lånefinansiering till snabbväxande techbolag. Genom ett program från Europeiska investeringsfonden som heter InnovFin har Nordea lyckats bredda ett annars ganska fyrkantigt lånemandat.

InnovFin är ett garantiprogram som Europeiska investeringsfonden erbjuder banker och finansiella institut att förmedla till små och medelstora innovativa och snabbväxande företag. 

– Bolagen behöver uppfylla vissa krav på tillväxt och innovation. Garantin gör det möjligt för fler startups att låna pengar till fördelaktig ränta och lägre krav på säkerhet. 

Uthållighet har saknats

Att få till mer bankfinansiering för den här sektorn är strukturellt viktigt för Sverige. Att bolagen fortsätter att finnas och att de stannar kvar i Sverige är viktigt för svensk ekonomi men det har funnits ett gap i finansiering när tillväxttakten avtar och det blir svårt att attrahera riskkapital.

– Vi ser att vi har en enorm bas av lovande startups i Sverige som kanske kommer upp i värderingar till några hundra miljoner men sen tenderar dessa bolag att försvinna utomlands, bli uppköpta eller lägga ner. Vi har inte haft uthålligheten i systemet eftersom finansieringen kommit från investerare som kräver tydliga tillväxtkurvor hela tiden.

Alla snabbväxande techbolag är välkomna till Startup and Growth men det måste finnas proof-of-concept. Riskkapitalet i Norden är bra på att hitta en viss typ av entreprenörer men Axel Bruzelius och hans team vill även hjälpa mer okonventionella startups med grundare som har en lite annan bakgrund och som behöver hjälp att hitta till det traditionella kapitalet.

– Nästa stora fråga när man kommer till oss är om vi kan hjälpa till med lånefinansiering och då handlar det om det finns en tydlig väg mot lönsamhet. Traditionellt sett har man hos banken i detta läge antingen fått ett ja eller ett nej men vi ser att man även kan använda finansiering som olika delar i en strategisk resa.

Borde bli modigare

Sverige rankar högt på globala listor över innovationsklimat och innovationssystem. Och vi är unikt bra i Sverige på de första skedena menar Axel Bruzelius. Men vi är inte lika bra på att bygga bolag för att överleva på sikt.

– Det gäller att hitta investerare som kan funka för en realistisk resa. Riskkapitalfonder är jättebra för vissa medan andra är mer betjänta av att gå till ett family office. Man ska välja investerare och partners efter den resa man vill göra.  

Vi bör även bli modigare när det kommer till internationalisering och spänna bågen så att den räcker  längre än till Norden, tycker Axel Bruzelius.

– Vi suckar lite på skoj när vi ser några av våra bolag som ber om hjälp med att öppna konton i Norge och Danmark. Vi har en ganska enkel närmarknad i Norden och därför tycker vi att bolagen ibland väntar aningen för länge med att gå in i Tyskland, Asien eller Nordamerika. Bolagen är lite fega på att gå internationellt. Och när de väl satsar så skickar man ofta en affärsutvecklingschef, medan andra länder, till exempel Danmark, väljer att flytta hela teamet.

Vilka trender ser du?

– En stor trend är att det finns fler finansieringsformer över lag. En annan trend är att startup-bolag i större utsträckning väljer att gå mot family offices istället för att söka sig mot riskkapital. Detta i de fall där man vill växa skalbart men kanske göra en lite långsammare resa. Ytterligare en trend är att jag tror att vi kommer att få se fler techbolag som går till börsen när man inte vill möta upp mot riskkapital-kriterierna med krav på mycket snabb tillväxt. Tidigare har det, frånsett life science-bolagen, nästan varit en varningsklocka om ett techbolag valt att notera sig – som att man har fiskat efter mer okunniga investerare. Så är det inte längre utan ekosystemet har mognat.